Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Återseendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Återseendet.
I den glada sommarkvällen
Ser jag då de kära ställen,
Där som barn jag fordom lopp.
Solen är i nedergången,
Men hur mången sol, hur mången
Går ej i mitt minne opp!
Mer och mer jag känner trakten
Mer och mer mig griper makten
Af ett saligt glädjerus.
Jag vill hasta, – jag vill dröja, –
Skall mitt öga snart ej röja
Röken från min moders hus?
Liksom förr hörs lunden susa,
Liksom förr hörs bäcken brusa,
Men mitt hjärta högre slår.
Sig naturen lik förblifver,
Mänskan blott hvar urknäpp gifver
Nya fröjder, nya sår.
Under denna gamla eken
Satt jag ofta, trött af leken,
Med Maria, barnsligt öm.
Många år jag borta varit,
Många haf jag sedan farit,
Men hon var min skönsta dröm.
Ej kan hon den samma vara;
Men jag skådar henne bara
Som en liten ängel än;
Sådan, som med purpurfriska
Läppar hon mig hördes hviska:
»Du är dock min bästa vän.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
