Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det krossade hjärtat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det krossade hjärtat.
Idyll.
Ibland alla bygdens svenner
Rosa endast såg på Harald,
Och hon drömde blott om honom,
Och hon älskade i tysthet.
Han bland ungdomen var yrast,
Vild och öfvermodig var han;
Men hon älskade den vilde
Därför, att hon själf var menlös.
Och hon tärdes af den kärlek,
Som den flyktige ej anar,
Icke bryr sig om att ana.
Fast hon skönast var bland tärnor,
Såg hans öga kallt på henne.
Och han märkte ej den himmel,
Som i hennes öga glänste
Mildt mot honom utur tårar.
Flickans purpurkinder blekna,
Och dess klara ögon slockna
Under hjärtats täta strider.
Men hon yppar ej sin kärlek,
Kan ej yppa den för någon;
Ty den var ju – obesvarad.
Och vid sina vänners frågor
Tvingar hon sin mun till löje.
Ömt en kväll hon modern kysste,
Anande att sista gången
Nu hon gick till jordisk hvila.
Sänkt uppå det tysta lägret,
Hviskar hon de sista orden:
»Ingen vet mitt hjärtas svaghet.
Jag har segrat! hemligheten
Tar jag med mig ned i grafven.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
