Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jakuten och hans häst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jakuten och hans häst.[1]
Detta är det sorgens rum, som blifvit
Fordom fuktadt af Tschogonnoi’s tårar,
Af den tappre, ädle gråhårsmannens,
Hans, som var i strid och jakt den förste
Och den trognaste mot sina vänner. –
Här det var, som, utaf mödor tröttad
Under veckors färd bland kärr och strömmar,
Hans kamrat, hans vän, hans häst, den sista,
Suckande sjönk ned och dog i träsket;
Men nu satte sig den ädle gubben
Vid den döda hästens sida neder,
Och i tårar gaf han luft åt smärtan
Öfver vännen, som han där förlorat.
Bittra tårar voro de i sanning,
Ja, de bittraste; ty ej af honom
Svikna blifvit än j akut ens plikter,
Och han ej förtjänat denna sorgen.
Så han satt och grät i trenne dagar
Vid sin sista häst, sin vän, den döde ...
Då först blef af jägare han funnen
Och med våld af dem till hemmet bringad; –
Till den ädles minne än vi nämna
Detta sorgens rum: »Tschogonnoi’s tårar» . . .
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
