Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stattorparens suckan. - Den ende frie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvart glas af vin han dricker är mycket mera vardt,
Och tjugu glas om dagen han sig att tömma lärt;
Dock må han gärna dricka, om blott han gåfve bröd,
Om bröd jag endast hade, det vore ingen nöd.
Men barnen måste äta; de arma, framför allt,
Själf håller jag till godo potatisskal och salt,
Ur brunnen invid gården tar jag min supanmat,
Och detta kallas lefva som – torpare på stat.
En annan stat han förer, den ädle herrn, iaiinsann!
Som åker med sin frilla till kyrkan efter spann;
Dock må han gärna åka och hafva frilla med,
Om blott han ville öka min stat med lite’ säd.
Men detta gör han aldrig; det vore ju ett fel:
Han måste hafva pengar att våga uppå spel;
Dock må han gärna spela, om blott han satte tak
Uppå min usla stuga, hvars golf står som en vak.
Nog har den herren roligt, det tviflar jag ej på,
Men ta mej fan! jag bytte med min patron ändå ..,
Nu ringer det till middag – ack, den som hade mat!
Men svälta kallas lefva för torpare på stat.
-
Den ende frie.
(Dröm 1851.)
Monarkerna satte sig neder att dricka,
Men bålen var fylld af det rödaste blod;
En blänkande bila bars kring, såsom bricka,
På denna som bägar’ en dödskalle stod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
