Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morgonbönen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Morgonbönen.
Upp med solen husbond’ gått
Med sitt folk, ty det är brådt:
Skördetiden nu är inne;
Unga mor för länge se’n
Fejat hvardagsstugan ren,
Driftig och förnöjd till sinne.
I sin vagga sofver sött
An den lilla. – Katten, trött,
På en säck sig lagt att spinna;
Men i vistehus och kök
Ungmor har ett grufligt stök.
För att ensam allting hinna.
Farfar, gammal ärans man,
Ock är ensamt hemma han;
Ibland karlarna i huset.
Han har trälat förr som sju
Och behöfver hvila nu
Vid sin pipa och vid kruset.
Hög och mild, med silfverhår
In han träder. Redan står
Bordet dukadt, framsatt stolen...
Glad han ser det, tänker så:
»Goda barn förbli ändå
Bästa gåfvan under solen!»
Och han sätter sig, så nöjd;
Äfven åldern har sin fröjd,
När man grånat har med heder.
Till den gud, som gifver bröd
Och som är den frommes stöd.
Gamle, fromme bonden beder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
