Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fästmön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
O, min älskling! sådan var jag...
Änglarna till vittnen tar jag,
Att min blyga bikt är sann. –
Nu – o himmel! – hvad förvandling!
Aningen har blifvit handling,
Och mig kysser djärft en man.
Vet du <i></i>- nej, du kan ej veta
Huru dessa kyssar, heta,
Härja i en jungfrus själ;
Det ett tempel är som skändas,
Men hon njuter, hon förbländas
Af den vilda brand likväl.
Hejdlöst griper denna flamma,
Hon är icke mer densamma,
Ej så ren hon nyss befanns;
Ser du, friden är försvunnen,
Tanken, hjärtat, ögat, munnen
Mist sin första oskuldsglans.
Dock, i stället för att blygas,
Vill hon endast öfvertygas,
Att den sällhet, som hon gaf,
Att det offer, som hon gjorde,
Blifvit skattadt som sig borde,
För att skänka mer däraf.
Så är kärlek. Bäfvan vike!
Till ditt bröst, mitt himmelrike,
Tryck mig nu, men hör en bön:
Se’n du segrat, lär dig skona!
Med min svaghet mig försona
Och blif värdig hjältens lön!»
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
