Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. - Svaret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett dock fordrar han: den orten,
Där hans broder föll, med rätta
Honom blifvit har förhatlig,
Och en kristen får ej hata.
Därför vill han sig begifva
Till en annan stad att döpas;
Att jag följer, är nödvändigt,
Eljest kunde han sig ångra.»
»Far i frid, min fromma dotter!
Du ett heligt verk har utfört...»
Och hon for, men ej tillbaka
Kom Elvira, ej Almansor...
-
Svaret.
Med en här af blodiga osmaner
Bröt den vilde Murad, folkens gissel,
In i Serviens nyss så lugna bygder,
Hotande med krigets alla fasor,
Slafveri och våldtäkt, mord och plundring,
Dem han högt predikade till lydnad
Af profetens olycksdigra lära. –
På Kossowas slätter dock han möttes
Af en servisk här. som stod där färdig
Att en strid emot barbaren våga
För det sköna, dyra fosterlandet
Och för korsets Gud mot Mekkas bödel.
Det var kväll, och stilla stodo plötsligt
Båda härarna emot hvarandra,
Endast väntande på morgondagen,
Hvilkens afton tusen sinom tusen
Aldrig skulle skåda. – Serviens konung,
Lazarus, lät kalla sina trogne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
