Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första taflan. Höstafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
THÉOPHILE.
Men det är rysligt, detta lif af bäfvan
Och ständig oro! – I den kalla grafven
Vår moder slumrar, och vi hafva ingen,
Nej, ingen, ingen, som i sorgens stunder
Oss bringar tröst. Vid Pyrenéerna
Vår äldste broder står; vid Rhen den andra,
Och kanske båda redan hafva fallit
I fulla glansen utaf hopp och ungdom.
FÉLICITÉ.
O, nämn ej våra bröder! O nämn icke
Det kärleksrika, sköna hjälteparet,
Ty sorgen böjer då mig ned till jorden!
Grymt pröfvar ödet oss. Vi stå, kanhända,
I detta nu, re’n bror- och faderlösa,
Och moderlösa äro vi förut. –
O Gud! hvad kunna annat vi än gråta?
THÉOPHILE (med plötslig ingifvelse).
Jo, syster! jo, vi kunna .,.
FÉLICITÉ.
Théophile!
Hvad menar du?
THÉOPHILE (förvirrad).
Du vet, att skaldekonsten
Jag älskar och att för det underbara,
För det ovanliga jag alltid svärmat.
Nå väl, jag ofta läst om andra kvinnor
Än dem, som sitta ständigt blott vid sländan,
Om sköldmör, lifvade af hjältemod,
Som stridde för sitt land och för sin kärlek
Och offrade sitt blod, så gladt som någon,
Om blyga jungfrur, sända utaf Herran,
Att bringa frälsning ur förtryck och nesa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
