- Project Runeberg -  Brefwäxling / Emellan Twänne Fruntimmer, Den ene i Stockholm Och Den andre på Landet, i Åtskilliga blandade Ämnen /
30

(1772-1773) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ibland alla så dyrt o^h heligt^ at det aidrig ^n lämpas til dem^

^å de icke äga de egenskapen fom därtil höra. ^wad rättighet haf^
^de til kärlek, högaktning och l^dnad^ ingen, därföre fä de of^
tajk hälla til godo at blifva hatade oeh föraktade. .^urn skulle
det wäl wara mögeligit at älska en kropp, upsyld af laster^ hnru
k^n man med öm wänskap emottaga den ena oförrätten ester den
andrad ^ud har ej skapat hjertat med den styrkan.
^lr det då intet en lycksalig stunda fom aslkär bandet emellan

^dana makar ^ visserligen , l^ud hjelpe alla^ fom äro så hårdt stramade l

^u har jag ganska svagt och enfaldigt afmålat dessa afgrund^
^låg^anda^ i Männer^ hamn, jag bör ork däremot tala ont hedern

lige och wördnadowärde Männer^ hwilka råkat för fjollor.

äro lika fä deklagan^wärdas men deras rättigheter gifwa dem
lik-wäl tilfälle til någon lindring. ^är en förståndig, ädelmodig och

välmående man, as förtroende til en Flicka^ dygd oeh trohet^
läm-ttar fit hjerta til hänne^ älskar hänne upriktigt och ömt, förfer hän^

ne med alt hwad hon l^ehöfwe^ ja, ända til öfwerflöd, har ftt hög^
sta ögnemärke på hänne^ nöje^ sällhet och fördelar^ och blir tillbaka

bemött mel^ kunnighet, förakt oeh stolthet^ hva^ år det irk^ dit^
tert för honom l hwad är hon icke straffbår l ^et händer^ ät hot^

igenom fina oordenteliga begär och flogtiga nöjen förfwagar fin
Man^ wilkor^ och på en dag fötstör hwad han med ardetc rch finnen
broderi på lång tid samlat, år intet en sådan mänmska en sk^mståck
tåland wårt kön ^ kan man säga för mycket til en sådane lajt^ n^j,
man kan aldrig fäga nog. ^on är ju honom skyldig^ näst l^ud^

den aldra ömmaste, renaste och beständigaste kärleks ty hwad had^
hon warit utom hon^n ^ kan hända et rof, et offer för en tt^ran^

en narr^ eller stöfare, sont knnnat blotställa hänne sör den gruflig

gast^ fattigdom^ eller handtcrat hänne som en slafvinna. ^n
så deskaskad hust u kunde tänka det minsta sörnnstigt så borde ho^

ju ihågkomnta alt sådant^ tacka och låfwa den .^ögste^ fom gjordt
hänne nog lycklig, fr^m för många andrad at hon få^t en förträff

kig man. hon kunde då ej motstå at älska honoms men^ när hög^

färd, dumhet och Vällust, i stället för d^d, ömhet och förstånd

mtagit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:42:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brefwxling/1/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free