Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. DÄGGDJUR MED KLUFVEN ELLER DUBBEL SLIDA (DIDELPHIA) -
10:E ORDNINGEN: Kloakdjur (Monotremata) - 2:a Familjen: Näbbdjur (Ornithorhynchi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)mig. För att gifva honom en vederqvickelse, väckte jag honom efter någon tid,
band ett långt snöre vid hans bakben och satte honom på stranden. Han gick snart
ned till vattnet och sani uppför strömmen, tydligen förtjust öfver de ställen, som
voro tätast betäckta med vattenväxter. Sedan djuret hade dykt så mycket det
önskade, kröp det omkring på stranden, lade sig på gräset och hängaf sig åt
njutningen att putsa och kamma sig. Några dagar senare lät jag det åter taga sig ett bad,
denna gång i en klar flod, hvari jag tydligt kunde se dess rörelser. Raskt dykte
det ned till bottnen, blef der en kort stund och steg åter upp. Det ströfvade långs
stranden och lät derunder leda sig af känselintrycken hos näbben. Det tycktes nära
sig ganska väl, och så ofta det drog näbben till baka ur gytjan, hade det säkert
någonting ätbart deruti, ty käkarne utförde då alltid sina egendomliga rörelser åt sidorna.»
Omsider lyckades djuret att rymrna ur sitt fängelse, men på en ny resa
upptäckte den outtröttlige forskaren ett bo med tre ungar, hvilka voro omkring 5 cm.
långa. Ingenstädes har man träffat på något, som kunnat leda till den förmodan
att, såsom man förut påstått, ungarne komma fram ur ägg. »När vi funno nästet
med ungarne», säger Bennett, »och satte dem på marken, sprungo de visserligen
omkring, men gjorde icke sådana vilda försök till flykt som de äldre. Infödingarne
sade, att dessa ungar redan voro åtta månader gamla, och tillade, att de unga
näbbdjuren blott i början näras af den gamla med mjölk, sedan med insekter, små
musslor och gytja. Ungarne kunde jag lugnt låta springa omkring i rummet, men en
gammal gräfde så oförtrutet mot väggen, att jag måste inspärra honom. Då låg han
hela dagen stilla, men förnyade alltid om natten sina försök att komma ut. Störde
jag djuren under sömnen, följde alltid ett allmänt morrande derpå. Min lilla
näbbdjursfamilj lefde en liten tid, och jag kunde då iakttaga deras vanor. Ofta tycktes
de små djuren drömma att de sumnio, ty deras framfötter voro ofta i en dylik
rörelse. Satte jag dem om dagen på marken, sökte de ett mörkt ställe och insomnade
der snart i sammanrullad ställning, men de föredrogo dock sin vanliga hviloplats
framfor hvarje annan. En afton kommo mina båda små älsklingar fram i
skymningsstunden och åto sin mat, hvarefter de började att leka liksom ett par hundvalpar;
de angrepo hvar andra med näbben, lyfte sina framfötter, klättrade öfver hvar
andra o. s. v. När de sprungo omkring, voro de mycket lifliga; deras ögon strålade
och deras öronöppningar öppnade och slöto sig ovanligt fort. Då deras ögon stå
mycket högt på hufvudet, kunna de icke lätt se framför sig i rät linie och stöta
derför emot allt möjligt i rummet. Födan, som jag gaf dem, bestod af bröd,
uppblött i vatten, hårdkokta ägg och mycket fint skuret kött. De tycktes icke
föredraga mjölk framför vatten.»
Sedan Bennett haft djuren i 5 veckor, dogo de. Ur senare iakttagelser af
samme forskare framgår, att näbbdjurens uthållighet som simmare ej är synnerligen
stor. Släpper man dem i vatten, der de ej kunna få någon hviloplats, utan tvingas
att ständigt simma, äro de redan efter 15 minuter uppgifna af trötthet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:42:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/daggdjur/0429.html
