Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I. KAL-UNGAR (GYMNOPÆDES)
-
FÖRSTA ORDNINGEN: Sångfoglar eller Tättingar (Oscines)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I. KAL-UNGAR (GYMNOPÆDES).
———
[1]
I denna första afdelning af foglarne, som innefattar Sångfoglar och spitar,
d. v. s. alla s. k. sittfoglar, utom roffoglarne, har Sundevall sammanfört alla dem,
hvilka komma nakna ur ägget och under hela lifvet sakna dun på de ställen af
kroppen, der inga konturfjädrar äro fästa. Den ringa grad af utveckling, hvari
ungarne lemna ägget, medför också behof af längre och mera omsorgsfull
omvårdnad från föräldrarnes sida samt större förmåga hos dessa att tillreda beqväma,
stundom ytterst konstmessigt byggda bon. Häri ligger en fulländning af fogellifvets
egendomligheter, som är väl värd att i systemet fa sitt uttryck.
FÖRSTA ORDNINGEN:
Sångfoglar eller Tättingar (Oscines).
Sångens gåfva är visserligen ett af de förnämsta men icke det allmängiltigaste
kännetecken för denna ordning, hvilket deremot är att söka i fötternas och vingarnes
byggnad. De hithörande foglarne äro nemligen de mest utvecklade äfven såsom
sittfoglar, hvilket ock visar sig deri, att deras tumme (baktå) är kraftig, försedd med
större klo än framtårna och särskildt rörlig för sig sjelf. Den muskel, som hos
öfriga foglar böjer alla tårna samman, är nemligen hos dessa foglar delad, så att
tummen har sin särskilda böjmuskel. I vingarnes byggnad utmärka de sig derigenom,
att täckfjädrarne äro färre och mindre, de största stälda i en enkel rad och så korta
att deras spets ej räcker utanför hälften af de underliggande armpennornas längd.
Ett vigtigt kännetecken blir dock alltid, att nedra struphufvudet hos de flesta, men
ingalunda hos alla Sångfoglar erhållit en särskild utveckling såsom sångapparat och
kan sättas i rörelse genom 2 till 5, på dess fram- och baksida fördelade muskler.
I sångfoglarnes ordning hafva hittills temligen allmänt mer än hälften af alla
foglar blifvit sammanförda, och såsom man kan vänta sig af deras utomordentligt
stora antal, är äfven deras utbredning så vidsträckt som möjligt. Sångfoglarne äro
verldsborgare och utgöra den öfvervägande delen af de befjädrade invånarne i alla
luftstreck, så väl på de höga bergsträckorna och nordens isfält som i de glödheta
lågländerna mellan vändkretsarne, så väl i skogen som på fältet, i träskens säf och
rörsnår och på den öde, växtlösa steppen, i den menniskoböljande verldsstaden så
[1] D. ä. med nakna ungar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0021.html
