Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första flocken: Trast-tättingar (Cichlomorphæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 TRAST-TÄTTINGAR.
vanligen på vissa särskildt härtill valda stänglar eller qvistar, till hvilka han
ofta-återkommer och från hvilka han häftigt bortjagar andra foglar, som vilja slå sig ned
på dem. Medan honan rufvar, sjunger hannen ifrigt nästan hela dagen, mest likväl
i gryningen, men äfven under ljusa nätter, hvarvid han i synnerhet vid vackert
väder och vid middagstiden plägar sjungande höja sig med långsamma vingslag i sned
rigtning från sin plats och långsamt åter sväfva ned med vingarne så uppsträcktar
att deras spetsar nästan vidröra hvar andra, eller ock störta sig rakt ned, men hela
tiden sjungande och dessutom blåsande upp sig som en boll.
Jemte sådana insekter, som utgöra rörsåugarnes föda, äter säfstigen äfven bär.
Sitt bo bygger han på mycket olika men vanligen svårtillgängliga ställen bland
starren temligen långt ut i kärren, men ofta äfven på torra landet i kärrens närhet
och till och med hundra till tvåhundra steg från vattnet på sandig men med buskar
och gräs beväxt mark. De 5 till 6 äggen läggas i början af juni och rufvas med
stor hängifvenhet af båda föräldrarne, som under denna tid äro mindre skygga än
eljest och mata ungarne, obekymrade om den tätt invid boet stående iakttagaren.
Ungarne lemna boet, då de fullkomligt kunna flyga, men göra under första tiden
alldeles icke något bruk af vingarne, utan krypa som möss omkring bland de tätaste
vattenväxterna. - Fångna säfsångare äro sällsynta, mindre derför att de icke tåla
fångenskapen än derför att de äro svåra att fånga.
Bland öfriga gamla verldens familjer inom de s. k. Sångarnes falang kunna vi
här blott erinra om
Familjen Meslika (Paridae). Äfven dessa äro till största delen småfoglar med
mjuk, lös fjäderbeklädnad. Deras näbb är kort, stark, den oftast trubbiga spetsen
rak, icke nedböjd och utan inskärning, rnen öfverkäkens iiäbbkanter äro närmare
basen något utvidgade. Näsborrarne täckas af borstlika småfjädrar.
Familjen utbreder sig Öfver hela norra delen af jorden, men uppträder äfven i
indiska, etiopiska och australiska regionerna. Några arter äro flyttfoglar, andra
stann-eller strykfoglar, som vid vissa tider i talrika skaror draga genom landet, men aldrig
utsträcka sina färder något längre, utan snarare endast röra sig inom ett ganska
inskränkt område. Skogen är deras egentliga hem och jagtmark; nästan alla arter
lefva uteslutande i träden och buskarne, blott några få hellre bland rör och säf än
i buskverk. De förena sig icke blott med sina likar, utan äfven med andra arter
af familjen och stundom till och med med främmande foglar, i hvilkas sällskap
de-kunna vistas dagar och veckor.
Mesarne äro i hög grad tilldragande och tillhöra de lifligaste och rörligaste
foglar man känner. Under dagen äro de icke ett ögonblick i stillhet, utan i
ständig sysselsättning. De flyga från det ena trädet till det andra och klättra
oupphörligt omkring bland grenarne, ty hela deras lif är egentligen icke au nät än en
oafbruten jagt. Deras gåfvor måste anses såsom mångsidiga. På marken bete de sig
visserligen ganska oskickligt, hvarför de ock sällan stanna der länge, utan alltid
snart återvända till trädens grenar, bland hvilka de med vighet och snabbhet hoppa
omkring, med skicklighet hänga sig nedåt och icke blott kunna fasthålla sig, utan
äfven arbeta i de mest olika ställningar. De klättra rätt bra och visa sig mycket
behändiga i att slinka eller krypa igenom tätt hopflätade qvistar och löfverk. Deras
flygt går i korta bågar och är till utseendet högeligen ansträngande; de flesta
arterna flyga derför sällan långt, vanligen endast från ett träd till ett annat. Deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
