- Project Runeberg -  Djurens lif / Foglarnes lif /
62

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första flocken: Trast-tättingar (Cichlomorphæ)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Törnskatan uppehåller sig i allt slags buskverk i närheten af ängar och betesplatser
äfvensom i trädgårdar och trädplanteringar och allra helst i täta häckar, men nöjer
sig äfven med en enda tät buske på faltet. Här bygger hon flera år å rad sitt bo
och försvarar den en gång intagna platsen envist mot hvarje annan fogel, särdeles
ett annat par af samma art. Modig och orolig, vrider hon ständigt hufvudet åt alla
håll och vippar dervid upp och ned med stjerten, då hon sitter i de högsta topparne
af buskar och träd och öfverskådar sitt jagtområde. Skrämmes hon upp, störtar hon
sig ned mot marken, stryker tätt öfver denna och lyfter sig först då hon å nyo vill
sätta sig. Hon flyger ogerna ett längre stycke på en gång, hvilar helst på hvarje
passande ställe och fortsätter dessemellan flygten. Äfven törnskatan eger en
förvånande färdighet att efterhärma andra foglars stämmor. Denna så muntra och
lifligt sjungande fogel är en af de små sångfoglarnes argaste fiender. Ehuru visserligen
insekter, i synnerhet skalbaggar, gräshoppor, fjärilar och sannolikt äfven larver ifrigt
förföljas och dödas af törnskatan, äfven då hon redan är mätt, så jagar hon likväl äfven
alla små ryggradsdjur, som hon tror sig kunna rå på, fångar möss, foglar, ödlor och
grodor och huserar i synnerhet på det förderfligaste sätt bland sångfoglarne.
Fogel-hjernan tyckes vara henne en fin läckerbit, ty på de flesta foglar, hvilka jag funnit
spetsade af henne, hade hon först tagit ut hjernan. - Törnskatan häckar, der hon
lemnas i fred. blott en gång årligen och bygger alltid sitt bo i en tät buske lågt
öfver marken. Boet är stort, tätt och väl bygdt, till sitt yttre sammansatt af
gräs-halm, mossa och dylikt samt inuti fodradt med samma slags ehuru finare ämnen.
Äggen äro 5-6 till antalet och rufvas endast af honan.

*



I Afrika och Indien lefva Skogs- eller Bnsk-törnskatorna (Malaconotidae),
hvilka skilja sig från de föregående genom en längre, mindre krökt och mindre
tydligt tanclad näbb. Flöjt-törns kåtan (Laniarius cethiqpicus) är en af de
märkligaste arterna, svart och hvit med en rosenröd anstrykning på buken, med rödbruna
ögon och blågrå fötter. Längden utgör omkring 35 cm. - Skarlakans-törnskatan
(Laniarius erythrogaster) är en verklig prydnad för skogarne i mellersta Afrika.
Hennes högröda bröst strålar mellan grenarne och löfvet, hvarjemte hon väcker
uppmärksamheten genom sin stora liflighet och rörlighet samt gerna låter höra sin sång.
I bergstrakterna aflöses hon af flöjt-törnskatan.

Begge arterna lefva parvis och hvarje par har sitt lilla område af ungefär 150
steg i genomskärning, hvilket de försvara mot alla obehöriga. Skarlakans-törnskatans
skrik har någon likhet med gyllingens; flöjt-törnskatans sång består af tre klockrena
toner inom samma oktav. Hon börjar med en medelhög ton, hvarpå följer en
djupare och derpå en betydligt högre. Dessa tre klocktoner höras endast från hannen.
Honans svar består i ett obehagligt hvinande och hväsande. Hos begge arterna visar
sig ett märkvärdigt taktsinne. Skarlakans-törnskatans hona svarar först när hannen
tiger, men flöjt-törnskatans hona faller vanligen in redan vid den andra tonen.
Stundom börjar honan och skriker då tre eller fyra gånger, innan hannen faller in.
Derpå fortsattes vexelsången med vanlig regelbundenhet.

*



Den åttonde och sista falangen (Subcorviformes) bildas af jemförelsevis stora,
kråkfogel-liknande slägten från Australien. Dessa tättingar utmärka sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free