Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje flocken: Kråktättingar (Coliomorphæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLAXSSTAEAE. STJEETG-LANSSTARAE. 123
’dansstarens egendomliga flygt är mjuk som hans sammetslena vingar, temligen lätt
men icke snabb, snarare något släpande; det mera krypande än springande loppet är
deremot ganska hastigt och uthålligt. Sången förtjenar knappt detta namn och utgör
icke stort mera än ett ständigt upprepande af den missljudande och skrikiga
locktonen, blandad med knarrande och kraxande ljud, men framföres med en ojemförlig
uthållighet. Glansstaren är en klok, liflig, sjelfmedveten, till och med behagsjuk
fogel, som alltid med mycken omsorg håller sig ren och putsad, icke blandar sig
bland andra foglar, ej ens gerna bland andra af sin egen art, är i ständig
verksamhet endast med undantag af middagstimmarne och genom sin praktfulla
fjäderdrägt uppväcker allmän beundran. I skogens dunkel bländas ögat ofta af en
skimrande glans liksom af en från en glas- eller metallyta återspeglad solstråle, hvilken
h’irrör från glansstarens fjädrar, som under gynsam belysning vid hvarje fogelns
rörelse återkasta solljuset. Omedelbart efter döden förlora fjädrarna till största delen
denna sin skönhet. - Enligt H e u gli n infaller häckningstiden i juli till september.
Hos de abessinska sängarne och skalderne spelar glansstaren en framstående roll,
emedan honom tillskrifves sångens uppfinning, sannolikt mera på grund af hans uthållighet
.än för någon skönhets skull i hans sång.
Underfamiljens största medlemmar, Stjertglansstararne (Lamprotornis) hafva
mycket lång stjert, hvars pennor inifrån utåt gradvis starkt aftaga i längd, och eii
metallgiänsande, ehuru icke s°i sammetslen fjäderdrägt som de öfriga arterna. - Den
mest kända arten är Kopparfärgade glansstaren (Lamprotornis cenea, fig. 53, c),
50 cm. lång,"hvaraf stjerten upptager 30 cm. Hufvudet, hakan och strupens öfre del
äro svarta med guldglans; kroppens öfversida och vingarne mörkt metallgröna, öfre
viugtäckarne prydda med en liten matt sammetsvart fläck; strupens midt, gumpen,
öfre stjerttäckarne, undersidan och stjertpennorna, hvilka utmärkas af mer eller mindre
.framträdande mörkare tvärband, äro mörkt purpurvioletta med fjädrarna på midten
uf bröstet mera dragande i kopparrödt samt alla de sist omtalade delarne liksom
öfver hufvud hela drägten utmärkande sig genom sin härliga glans. - Denna
praktfulla fogel lefver i vestra, mellersta, östra och södra Afrika parvis eller i flockar,
vistas mycket på marken och rör sig här ganska likt vår skata; i synnerhet framträder
likheten deri, att han alldeles som skatan bär sin granna stjert uppåtrigtad, då han
hoppar omkring på marken. Deremot låter han honom falla lodrätt nedåt, då han
.sittande i grenarne öfverlemnar sig åt en djupare hvila. Mot främmande eller
ovanliga företeelser visar sig fogeln högeligen misstänksam. Hans stämma är sträf och
.skrikig, men så egendomlig, att man knappt kan förvexla fogeln med någon annan.
Vår skatas pladder gifver oss det bästa begreppet om stjertglansstarens sång, men
skatan förfogar likväl öfver en långt större tonrikedom. Häckningstiden infaller i
nordöstra Afrika i augusti. Födan utgöres af insekter, frön och frukter af alla slag. De
förra plockas på marken och fångas i flygten, framdragas till och med ur ruttnande
djurkroppar, de senare samlas eller plockas öfver allt, der de kunna åtkommas. - Som
fångna glansstarar lätt låta föda sig, erhålla vi äfven stjertglansstaren icke sällan
lefvande. Vid god vård uthärdar lian flera år i bur och parar sig väl äfven.
Familjen Kostarelika (Bupliagidcc). Genom långa vingar, i hvilka första
handpennan är nästan förkrympt, tilltryckta vibrisser och korta, med starka klor
försedda fötter utmärker sig denna familj. Näbben är stark, rakt framåtsträckt, bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
