Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje flocken: Kråktättingar (Coliomorphæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allesammans en välförtjent hvila i småskogen. Under de senare eftermiddagstimmarne
uppträda de åter, skrika liksom på morgonen, men sätta sig ofta under en halftimmes
tid i högsta toppen af en tall eller gran för att härifrån öfverskåda sin omgifning.
— Jemte hasselnötter och cembratallkottar äter nötkråkan äfven ek- och bokållon,
tall- och granfrön, säd, oxel- eller rönn-, hagtorn- och slånbär, smultron, lingon och
blåbär, andra slags frön och frukter, allehanda insekter, maskar, snäckor och små
ryggradsdjur; hon är i allmänhet taladt ingen kostföraktare och lider derför icke ens
under vintern någon nöd. En tid håller hon sig till sina insamlade förråd, men äro
dessa tömda, infinner hon sig i byarne bland bergen eller utvandrar för att
annanstädes söka sin föda. — Det är svårt att finna ett bo, äfven om ett par bygger i de
mellersta bergstrakterna, men fogelns egentliga häckningsplatser äro hans verkliga
hemlands skogar och snår, hvilka knappast äro för menniskan tillgängliga om
sommaren, långt mindre då fogeln parar sig. Enligt Schütt och Vogel byggas bona
redan i början af mars, och under månadens senare del läggas äggen, men vid denna
tid äro ännu bergstraktens och den högre nordens skogar begrafna i djup snö och
kunna endast med största svårighet eller alldeles icke besökas. Boets byggnadsämnen
sammanföras ofta från långa afstånd. Under hörbart knakande afbrytas tunna och torra
med skägglafvar behängda qvistar från barrträden inom nötkråkans häckningsområde
äfvensom väl stundom från ask och bok, och sammanläggas lösare eller tätare till en
underbyggnad, på hvilken ett lager förmultnadt trä påföres; derpå fulländas den
skålformiga fördjupningen och genomflätas ytterväggarna, möjligen för prydnadens skull,
med gröna qvistar, hvarefter det inre beklädes med skägglafvar, mossa, torr halm
och trädbast. Äggen äro 3 till 4 och rufvas af honan, i enlighet med den tidiga
årstiden, mycket träget och ihållande. Hannen sörjer härunder för hennes säkerhet
och föda, som hon med af glädje darrande vingar girigt mottager. Efter 17 till 19
dagar utkläckas ungarne, matas af båda föräldrarne med djur- och växtämnen samt
försvaras modigt. — Under sina vinterströftåg fångas nötkråkan utan synnerlig möda
i fällor eller med lockbete under fogelnät. Hon vänjer sig snart vid buren och
fångkosten, föredrager visserligen kött framför all annan föda, men nöjer sig med allt
ätbart. Med svagare foglar får man icke inspärra henne, ty hennes mordlust är så
stor, att hon endast med största svårighet kan afhållas från att anfalla dem.
* *
Familjen Nötskrikelika (Garrulidæ). Kring våra nötskrikor låta åtskilliga
fogelslägten gruppera sig till en familj, som är utmärkt genom korta vingar, i hvilka
första handpennan räcker ungefär halfvägs mellan spetsarne af handens täckfjädrar
och armpennornas spetsar. Näbben är knifformig, hoptryckt, med nedböjd, på båda
sidor inskuren spets. Förlängda, tätt sittande fjäderbildningar vid näbbroten täcka
näsborrarne eller skjuta upp öfver dem, rigtade uppåt. Familjen, som består af
medelstora foglar, är utbredd öfver hela jorden.
Några af de hithörande slägtena öfverensstämma närmast med vår vanliga skata
och bilda en underfamilj (Picariæ), för hvilken denna är typ, utmärkt genom en
lång, utåt starkt gradvis på sidorna förkortad stjert, hvars båda mellersta pennor äro
betydligt längre än vingarne.
Oftast hänfördt till kråkfamiljen, visar sig dock Skatornas slägte (Pica) i
lefnadssätt som i byggnad såsom en närmare anförvandt till skrikorna. Från öfriga
hithörande slägten utmärker det sig hufvudsakligast genom den böjda näbbformen, i
hvilken ej blott näbbens öfverkant utan äfven munspriugan är böjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
