Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette flocken: Svaletättingar (Chelidonomorphæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S VAL OU. 163
fiende, som i södra Asien och mellersta Afrika allöses af andra roffoglar. Svalungarne
hotas ej blott af de rofdjur, som inomhus drifva sitt spel, utan ännu mer af råttor
och möss. Till dessa fiender sällar sig här och der äfven menniskan. I Italien och
Spanien dödas årligen hundratusentals svalor af tjufskyttar, ehuru ett spanskt
ordspråk säger, att den som dödar en svala, dödar sin moder.
En annan del af svalorna har stjerten antingen klufven - i hvilket fall dock
de förlängda ytterpennorna äro småningom afsmalnande utan den skarpa afsats mot
den bredare basaldelen, hvarigenom den föregående afdelningen utmärktes - eller
ock föga inskuren, nästan tvär. Till denna afdelning höra de öfriga två af våra
svenska svalor.
Vår Hussvala (Ilirundo urbica, fig. 68, b) räknas till ett underslägte
(Cheli-don), som kännetecknas genom sina fint befjädrade mellanfotter och den mörkt
stålblåa färgen på ryggsidan, hvilken skarpt af bry tes mot den rent hvita undersidan.
Hennes öfvergump är äfven hvit. Hos nngfoglarne är Öfversidans färg mattare och
det hvita på strupen orenare än hos de äldre. Kroppslängden utgör 14 cm., hvaraf
hälften kommer på stjerten. - Hussvalan bebor ungefär samma områden som
ladu-svalan, men går något längre upp mot norr. I tätt bebyggda trakter synes hon
föredraga städerna, och det är hennes bo man der ser i synnerhet på stora och gamla
byggnader. Utom Europa bebor hon talrikt största delen af Sibirien. Om vintern
utvandrar hon dels till det inre Afrika, dels till södra Asien. Hon inträffar
merendels några dagar senare än ladusvalän, men stannar derför något längre i Europa,
synnerligast i södra delen; ännu den andra november sågo vi henne flyga omkring i
Alhambra. - »Hon synes», säger Naumann, »vara något allvarligare, mera
betänksam och enfaldig än ladusvalän, är äfven mindre förtrolig, men derför icke skygg,
flyger ej med så snabba och hastiga slag, men mera och oftare sväfvande, merendels
högre än ladusvalän. Hennes flygt är mjuk, icke så utomordentligt snabb och
omvexlande, men med många vändningar och kastningar, samt är ömsom hög, ömsom
låg.» Vid regnväder flyger hon ofta upp till en alldeles utomordentlig höjd och jagar
liksom tornsvalan efter sin föda i dessa luftlager. Hon är mera sällskaplig än hennes
anförvandter, men förenar sig likväl endast med andra svalor af sin egen art. Med
ladusvalän lefver hon i fred, och vid allmän nöd eller på vandringarna sammansluta
sig båda arterna till en skara, hvaremot de under vanliga omständigheter lefva hvar
för sig utan att visa någon synnerlig sympati för hvar andra. - Hos oss bygger
hussvalan sitt bo nästan uteslutande på byggnaderna i städer och byar, men i mindre
tätt befolkade länder nedsätter hon sig äfven i massor på klippväggarna, såsom jag
sjelf haft tillfälle att se i Spanien liksom på ön Eugens kritklippor, och såsom fallet
enligt Schinz är på passande bergsluttningar i Alperna i Schweiz. Boet skiljer sig
från ladusvalans derigenom, att det alltid kringbygges så när som på ett ingångshål
och således icke är öppet ofvantill. Vanligen eger det formen af ett halfklot. Paret
använder det en gång färdiga boet icke allenast till den andra häckningen, som sker
under sommaren, utan äfven de följande åren, men aflägsnar alltid först orenligheten
och tillför nya beklädnadsämnen i det inre. Under rufningstiden tillföres honan
tillräckligt med föda af hannen, då väderleken är vacker; vid fult väder deremot är
hon tvungen att sörja för sig sjelf och tid efter annan lemna äggen, hvilkas
kläckning härigenom fordröjes. Under gynsamma förhållanden lemna ungarne efter
ungefär sexton dagar boet och öfva sig under de gamlas uppsigt, till dess de bli
tillräckligt stora och starka att sjelfva kunna sörja for sig. I början återvända de alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
