Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tredje flocken: Tyrannfogeltättingar (Exaspideæ)
- Fjerde flocken: Fruktfogeltättingar (Pycnaspideæ)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rygg, vingar och stjert äro svarta, öfver- och nndergump grå, strupe, hals, bröst och
buk hvita. Längden utgör 120 mm., hvaraf stjerten upptager 28 mm. - »Denna
lilla nätta fogel», säger prinsen af Wied, »finnes utbredd öfver en stor del af
södra Amerika. Han är liflig och i ständig rörelse, har en kort men snabb flygt
och låter under den samma höra ett högljudt, sällsamt surrande, som kan jemföras
med en spinnrocks.» Detta surrande framkallas genom rörelsen af vingarnes
haiid-pennor och kan till och med efter fogelns död åstadkommas genom att hastigt draga
dessa genom luften. Då munksammetsfogeln är i rörelse, förnimmes äfven ofta hans
redan af Sonini omtalade läte, ett knakande som af en krossad hasselnöt, hvarpå
följer en knarrande och slutligen en djupt brummande ton. »I början förvånas man
öfver dessa sällsamma, plötsligt i snåren ofta återkommande ljud. Man tror bastonen
härröra frän ett stort djur, till dess man med förvåning skådar den lilla sällsamma
fogeln, som åstadkommer den samma.» En egenhet hos munksammetsfogeln har
väckt brasilianernes uppmärksamhet. Han uppblåser nemligen gerna struptrakten
och fram drifver derigenom de långa fjädrarna på den samma såsom ett skägg. Härpå
grundar sig äfven hans i Brasilien vanliga namn, »mono», munken.
Fjerde flocken: Fruktfogeltättingar (Pycnaspideæ).
Mellanfötternas baksida hos dessa foglar vfsar en mängd små, rundade, oftast
i täta men oordnade grupper hopade småsköldar eller plättar, som dock stundom
kunna vara ordnade i nästan regelbundna l till 3 rader, i hvilket fall den vid roten
utbredda och mer eller mindre nedtryckta näbben tydligare skiljer de hithörande
foglarne från den följande flockens. De fördelas af Sun de vall på tre familjer, af
hvilka vi här endast kunna omtala två.
Familjen Klippfogellika (Rupicolidce). Denna familj, som .omfattar foglar
från så väl nya som gamla verlden, kännetecknas bäst genom de vid roten förenade
ytter- och mellantårna. Mellanfötterna hos dessa foglar äro korta; näbbsömmen är
hos de allra flesta böjd.
Af Klippfoglarnes slägte (llupicola) känner man blott tre arter; den mest
bekanta bland dem är den sydamerikanska Klippfogeln (JRupicola crocea, fig. 76),
hos hvilken hannens färg är lifligt orangeröd med hjesskammens fjädrar mörkt
purpurröda och de stora vingtäckfjädrarna, vingpennorna och stjertfjädrarna, hvilkas
grundfärg är brun, hvitaktigt kantade. Alla ving- och stjertpennorna äro dessutom vid basen
bredt hvitfläckiga. Hannens längd är 31 cm., hvaraf stjerten utgör 10 cm. Honan är
betydligt mindre. - Klippfogeln bebor bergstrakter i Guyana och i nordöstra delen af
Brasilien, hvilka genomskäras af floder; här uppehåller han sig i skogarne på bergen
eller i de på klippor rika bergsdalarne. På slättbygden finnes han icke. Särdeles
gerna vistas han i närheten af vattenfall, och ju mera söndersplittrad en floddal är,
desto större behag synes den ega för honom. I juni och juli kommer han från sina
klipptinnar ned i skogen för att mätta sig af vissa vid denna tid mogna trädfrukter.
- Richard Schomburgk hörde mycket talas om klippfogelns egendomliga
dansar, och lyckades slutligen äfven få se dem. »Efter flera mödosamma dagsresor»,
berättar han, »hördes slutligen locktonen från flera klippfoglar, och sedan mina
indianer uppspanat sällskapet, erhöll jag tecken att närma mig. Vi kröpo några
tusen steg med största försigtighet genom buskarne och kunde slutligen liggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0199.html
