Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅDELPAPEGOJOK.
vanligen finner hela skaror tama viggstjertpapegojor i deras byar. Brasilianerne sätta.
dem vanligen på en käpp, som de fästa genom att insticka dess ena ände i
boningsväggen. Till Europa komma flera arter rätt ofta och finna äfven beundrare, ehuru dessa
svårligen kunna förneka det rigtiga i brasilianernes åsigter om dessa papegojor. -
Till viggstjertpapegojorna hör den enda papegoja, som finnes i Nordamerika ocli derför
efter en del af sitt område kallas Karolinapapegoja (Conurus carolinensis, fig. 91),
Hennes längd utgör 32 cm,, hvaraf stjerten upptager 15 cm. Hufvudfärgen är mörkt
gräsgrön, på ryggen mörkare, på undersidan gulaktigare; pannan och kinderna äro
orangerödaktiga, och samma färg finnes äfven på bakhufvud, skuldror och vingarr
hvaremot nacken är rent guldgul. - »Karolinapapegojan», så berättar Wilson, »är
en mycket sällskaplig fogel, som mot sina likar visar den trognaste tillgifvenhet i
glädje och sorg. Aflossar man ett skott på en skara sådana foglar och sårar någon
bland dem, återvänder sällskapet Ögonblickligen till denna, kringsvärmar henne
under högljudda, ängsliga skrik i afsigt att hjelpa, och nedsätter sig väl äfven i
närmaste träd. Äfven de följande skotten komma dem icke att ändra sitt uppförande;
de tyckas snarare förhöja deltagandet hos de öfriga, hvilka klagande flyga allt
närmare och obetänksammare kring de fallna. Deras sällskaplighet och ömsesidiga
vänskap visa sig äfven ofta lika starka som hos dvergpapegojorna: den ena putsar och
kliar den andra, och denna svarar med samma ömhetsbetygelser; paret sitter alltid
tätt till samnians o. s. v. - Svårligen gifves det en mera påfallande motsats än.
mellan karolinapapegojornas snabba flygt och deras oviga gång mellan grenarne och
i ännu högre grad på marken. I flygten likna de mycket dufvor. De hålla sig
till sammans i slutna svärmar och framstorma med stor snabbhet under högt och
vidt kringskallande, om hackspettens erinrande skrik, vanligen i en rak linie, men
tillfälligtvis äfven i mycket vackra ormlinier, hvilka de liksom for rö skull plötsligt
och upprepade gånger förändra. Deras älsklingsträd äro de stora sykomorerna och
platanerna, i hvilkas håligheter de finna sitt herberge. Trettio till fyrtio och stundom,
särdeles vid sträng köld, ännu flera krypa ofta in i samma hål. Här hänga de på
sidoväggarna liksom hackspettar, fasthållande sig med klor och näbb. De tyckas
sofva mycket, åtminstone draga cle sig ofta om dagen undan i sina hål för att hålla
en kort middagsslummer. Besynnerligt nog äta de gerna salt. I närheten af saliner
ser man dem alltid i stort antal, och här betäcka cle lika väl marken som de
till-gränsande träden, mången gång i sådan mängd, att man icke ser något annat äii
deras glänsande och skimrande fjädrar.» - På de sista åren hafva så många
karolinapapegojor kommit lefvande på djurmarknaden hos oss, att priset på dem inom kort
tid sjönk till några få kronor.
. v
Till de vackraste, behagligaste och prydligaste af alla papegojor höra
Adelpapegojorna (Palceornis). Sexton kända arter, af trastens till kajans storlek, bilda
detta slägte, hvilket till öfvervägande del bebor Sydasien men äfven förekommer i
Afrika. Den jemförelsevis starka näbben liknar föregående slägtes, men har
öfver-näbbens sidor mera uppsvälda. Vingarne, i hvilka den andra pennan öfverskjuter
de öfriga, äro långa och spetsiga; den i det hela kilformiga, starkt graderade
stjerten sammansättas af måttligt breda, i spetsen afrundade fjädrar och utmärkes
merendels derigenom, att de båda mellersta pennorna skjuta långt utanför de öfriga.
I den temligen styfva fjäderdrägten utgör ett vackert bladgrönt den förherskande
färgen, mot hvilken det lifligt färgade hufvudet, en svart skäggfläck och en brokig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
