Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SANGPAPEGOJOR.
225
delen af hufvudet, tyglar och trakten kring undernäbben äro svafvelgula, åt sidorna
smyckade med fyra fläckar på hvardera sidan, af hvilka den högblå kindfläcken är
den största, hvaremot de tre öfriga förete liksom formen af mörka, runda droppar.
Örontrakten, bakre delen af halsen, manteln, skuldrorna och den största delen af
vingtäckfjädrarna hafva en gröngulaktig färg, men hvarje fjäder tecknas med fyra
fina, svarta tvärlinier, som på skuldror och vingtäckfjädrar minskas till två, hvilka
deremot äro bredare. Bakre ryggen, gumpen och de öfra stjerttäckfjädrarna
äfvensom kroppens undersida från hakan äro präktigt gräsgröna. Stjertens båda långa
mellanfjädrar äro af en dyster mörkblå färgton, de öfriga stjertpennorna grönblå med
bred, citrongul midtfläck, som sträcker sig ut öfver både inner- och ytterfanet, och
breda svarta kanter på roten af innerfanet. Honan skiljer sig från hannen derigenom
att skäggfläckarne icke äro fullt så stora och att vaxhuden enligt regeln är grågrön.
- Shaw var den förste naturforskare, som lärde känna sångpapegojan och beskref
henne, Gould den förste resande, som meddelade oss underrättelser om hennes lif i
fritt tillstånd. Numera veta vi, att hon i ofantliga skaror bebor hela det inre af
Australien och der hufvudsakligen vistas på de med gräs beväxta slätterna, der hon
lifnärer sig af gräsens frön. Alla iakttagare af hennes lif v i frihet öfverensstämma i
att berömma henne; likaå alla amatörer, som endast haft tillfälle att iakttaga henne
i bur. - Hennes rörelser äro beundransvärda; hennes flygt, rak och ytterst snabb,
påminner om falkarnes eller svalornas och liknar knappt de öfriga papegojornas; på
marken går hon jemförelsevis väl och klättrar i grenarne åtminstone icke oskickligt.
Under flygten låter hon höra ett skrikande läte, men då hon sitter, underhåller hon
sig med sina likar medelst ett smekande qvitter, hvilket man visserligen ej kan kalla
sång*, men detta endast af den orsaken, att den qvittrande fogelns särskilda toner
hopblandas med otaliga andra och härigenom ett fullkomligt virrvar af ljud uppstår.
- Äfven under häckningstiden hålla sig papegojorna till sammans i sällskap, fastän
i dessa de särskilda paren lätt kunna igenkännas genom sin trogna sammanhållning.
Boet står i gummiträdens hål och sprickor och innehåller i december 4 till 6 ägg.
I slutet af december äro ungarne vanligen utflugna och i stånd att försörja sig sjelfva.
De samla sig då i stora skaror, hvilka sväfva omkring med de gamla, som icke åter
parat sig, ty eljest skrida dessa till att lägga en andra och en tredje kull, om man
får sluta af fångna sångpapegojors beteende. - Efter slutad rufning anträda skarorna
sina vandringar och draga regelbundet från söder till norr för att först då återvända
till häckningsplatsen, när gräsfröna äro mogna. - Sångpapegojor fångas i hundra- och
tusental oni aftnarne, i stora, pungformiga nät, inspärras i groft tillyxade kistformiga
burar och öfverlemnas derefter åt handlandena. Till Melbourne föras de i
otroliges
mängd. Då tillgången på dem är stor, kan man köpa paret för omkring 2 kr.,
hvaremot vid uppköp i mängd endast l ]/2 kr. betalas för paret. Efter fångsttiden fyllas
alla större, ljusare rum i fartygen med sångpapegojor, och under hemresan från
Australien till Europa afstår mången kapten till och med sin kajuta åt foglarne.
Sångpapegojan tillhör icke de papegojor, som af sorg öfver förlusten af sin make tyna
af och dö, men fordrar dock sällskap och helst af sin egen art. Förlorar endera
medlemmen af ett par genom någon olycklig tillfällighet lifvet, så ersätter en annan af
samma kön hastigt och fullkomligt den döde. En förträfflig egenskap hos
sång-papegojan är hennes förnöjsamhet. Ingen annan tamfogel fordrar så föga omvexling
i sin föda som denna lilla papegoja, hvilken åratal nöjer sig med en och samma kost.
Vi ersätta Australiens gräsfrön med hirs, kanarie- och hampfrön, och dermed finner
hon sig nöjd och belåten. Många försök att vänja henne vid andra korn hafva icke
JBrehm, Foglarnes lif. 2:a uppl. lo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
