Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
HACKSPETTAK.
tretåiga hackspetten äfven här för att begagna sig af ett så förträffligt tillfälle, och
det kan hända att iakttagaren anträffar en oväntad mängd af dessa hackspettar.
Men under vanliga omständigheter behaga må hända björkskogarne honom bäst i
norden, möjligtvis af den orsaken, att hans fjäderdrägt troget återgifver färgen på
de urgamla, murkna, nordiska björkstammarn e. - Till sitt lynne och beteende har
den tretåiga hackspetten den största likhet med vanliga hackspetten, åtminstone har
jag icke kunnat finna någon olikhet mellan denna och de tretåiga hackspettar,
hvilka jag iakttagit i Lappland och Sibirien. - Collett undersökte magens innehåll
hos tre hackspettar af denna art och fann att detta utgjordes af gallmygglarver och
flugor äfvensom af två arter skalbagglarver, hvilka höra till de värsta skogsförödare.
Om hösten torde han utan tvifvel äfven äta växtämnen, särdeles bär, emedan det
eljest icke låter förklara sig, att man fångar honom i donor. Om fortplantningen
hafva vi blott få och torftiga underrättelser. De 4 till 5 äggen läggas i början af
juni och rufvas sannolikt omvexlande af båda föräldrarne, hvilka äfven samfäldt
öfvertaga uugarnes vård.
*
Hvitmantlade brokspettar. Af de fyratåiga brokspettarne utmärka sig en del
genom sin röda gump, hvarjemte somliga hafva en stor hvit fläck i skuldertrakten och
en ofläckad, helt svart rygg. Till dessa senare hör vår Vanliga hackspett
(Dendro-copus major, fig. 102, a), som väl är den mest bekanta medlemmen af hela familjen..
Hans längd är 23 till 25 cm., hvaraf stjerten upptager 8l/2 cm. På buksidan är han
hvit, men vanligen orenad af smuts. Handpennorna hafva fem, armpennorna tre hvita
tvärfläckar. Endast hannen har den röda fläcken i nacken. - Den vanliga hackspetten
utbreder sig öfver hela Europa och Sibirien ända till Kamtschatka och finnes äfven
i Japan. I Lappland förekommer han sparsamt, men temligen ofta i södra
Skandinavien och Finland och är åtminstone ingen sällsynthet i det öfriga Europa, ehuru han
i Spanien, motsvarande detta lands trädfattigdom, uppträder vida mera enstaka än hos
oss. Det samma är förhållandet i Grekland, men deremot icke i Italien. Han tycker
’ v
om skogsbryn och djupa skogar, men förekommer äfven i träd på äng och fält och,,
om hösten och vintern, i trädgårdar. Han föredrager tall-, poppel- och videskog. Om
sommaren bebor han ett icke just särdeles vidsträckt område, om hösten och vintern
stryker han vidare omkring och lefver då vanligen i sällskap med nötväckor,
träd-krypare, mesar och kungsfoglar. Vid sina ströftåg följer han träden och undviker
att flyga öfver fria fält. »Det är», säger Naumann, »en härlig anblick, då vid
vackert väder dessa hackspettar jaga från träd till träd, i solskenet hastigt löpa
uppför grenarne eller ock sola sig i de öfre spetsarne af de stora träden eller belysta
af solen på-en torr qvist åstadkomma sin sällsamma trumning. De äro nästan
alltid i rörelse, dervid mycket hurtiga och upplifva skogen, i synnerhet de dystra
barr-skogarne, på ett angenämt sätt.» På marken hoppar denna hackspett omkring med
temligen stor lätthet, men går sällan dit ned. Sin hvila tager han sig som de
öfriga hackspettarne i ihåliga träd och uppsöker äfven sådana kryphål, då han såras.
Mot sina likar visar han sig ingalunda älskvärd, och man kan icke heller kalla honom
sällskaplig, oaktadt hans ofvannämnda ströftåg i förbindelse med småfoglar. Han
tyckes visserligen vara dessas anförare, men bekymrar sig icke om dem, utan
öfverlemnar åt dem sjelfva att draga nytta af hans sällskap. Han tillhör de hackspettar,,
som lättast låta locka sig genom en efterhärmad bultuing. På våren försummar han
med säkerhet aldrig att infinna sig, så snart han förnimmer någon knackning, som
liknar hans trummande eller hamrande, ty då drifver honom derjemte svartsjukan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0264.html
