Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 GÖKSPITAE.
en vild jagt, under hvilken icke sällan 2, 3 eller till och med 4 hannar följa honan.
Hon uppeldar sina friare genom förnyadt fnittrande och försätter dem slutligen i ett
verkligt kärleksraseri. Honan är emellertid sjelf icke mindre upphetsad än hennes
förföljare, den ifrigaste älskaren är mest välkommen och hennes skenbara motvilja
är ingenting annat än sträfvan att uppelda ännu mera. - Göken öfverlemnar sina
ägg åt en stor mängd olikartade Sångfoglar till att rufvas och utkläckas. Vi känna
för närvarande omkring sjuttio olika arter, hvilka få göra tjenst såsom fosterföräldrar,
men kunna icke betvifla att denna vår kunskap vid en noggrannare genomforskning
af denna märkvärdiga fogels utbredningsområde väsentligen skall utvidgas. Bland
dessa fogelarter föredragas säfsångare, arior, trädgårdssåugare och piplärkor, men
många bon användas blott i yttersta nödfall, möjligen äfven af misstag. Gökens ägg
äro i förhållande till fogeln utomordentligt små, knappt större än hussparfvens, än
större, än mindre och i allmänhet af vexlande form samt mera olika färgade och
tecknade än hos någon annan fogel, hvars häckningsförhållande man känner. Men
hvarje äggens färg, äfven den mest påfallande, liknar mer eller mindre färgen på
den fogels ägg, i hvars bo de läggas, och af denna orsak är på olika orter än den
ena, än den andra färgen öfvervägande. Hvarje hona lägger blott ett ägg i samma
bo, enligt regeln endast då fostermoderns ägg redan finnas der. Sannolikt lägger
hon detta endast i en och samma arts bon och endast i nödfall i andra arters.
Ätten och samma gökhona så mycket som möjligt alltid väljer en fosterfogelarts bon,
kan knappt betviflas, och det synes åtminstone högst sannolikt, att hon uppsöker
sådana arters bon, i hvilka hon sjelf uppväxt. »Honorna», anmärker Walter, »hafva
noggrant besett det bo, hvari de blifvit utkläckta, granskat det upptill och nedtill,
utan och innan under den tid, då de redan voro flygfärdiga, men ännu stannade
några dagar deri och hafva lärt känna sina fosterföräldrar samt åtskilja dem från
andra foglar.» En och samma gök tyckes således väl kunna skilja mellan olika bon.
Mina egna iakttagelser öfver gökhonaus geuomströfvande af olika områden tillåta
derför den slutsatsen, att hon för ett från hannens så skiljaktigt kringsväfvande
lefnadssätt hufvudsakligen för att uppsöka i hvarje afseende passande bon. Ett
sammanhang mellan gökäggens färg och färgen hos en viss fosterfogelarts ägg kan
visserligen icke i alla, men likväl i ganska många fall ådagaläggas, och det synes
åtminstone icke omöjligt, att hvarje gökhona enligt regeln lägger ägg, hvilka till
färgen likna hennes egna fosterföräldrars ägg. Redan innan ägget är moget till
läggning, flyger honan ut för att uppspana bon. Härvid följes hon icke af hannen,
ty denne tyckes öfver hufvud icke bekymra sig om sin afkomma. Bonas uppsökning
sker på mycket olika sätt, antingen medan honan flyger eller medan hon klättrar
omkring i buskarne eller slutligen derigenom, att hon iakttager de fosterfoglar, hvilka
hon tilltänkt äran att rufva äggen, medan dessa bygga sitt bo. Den läggande
gökhonan sätter sig i boet, om dess läge eller byggnadssätt tillåter sådant, men om detta
icke är fallet, lägger hon sitt ägg på marken, tager det sedan i näbben och bär det
sålunda i boet. Sedan hon lagt sitt ägg, har hon ännu ögonen på boet, återvänder
upprepade gånger till det samma och utkastar ägg och till och med ungar, men
aldrig sina egna, ur boet. Om den tid, som åtgår till dess de efter hvar andra
kommande gökäggen mogna i gökhonan, äro åsigterna delade. Medan de flesta skatta
den samma till 6 eller 8 dagar, försäkrar Walter sig hafva gjort den bestämda
erfarenheten på två gökhonor, att de åtminstone lägga två ägg i veckan, och han
stöder detta påstående med iakttagelser, som tyckas bevisande. Kunde det med
säkerhet ådagaläggas att gökhonan verkligen lägger ett ägg hvar tredje till fjerde dag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
