Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDGÖKAR. TOFSGÖKAR. HÅLGÖKAR.
261
Längden utgör 19,5 cm., hvaraf stjerten mäter 8,5 cm. Honan är något litet mindre
och ej så vacker samt skiljes lätt på sin fläckiga undersida. - Guldgöken
förekommer i största delen af södra Afrika äfvensom i mellersta Afrika, vid hvita och blå
Nilen och i Abessinien samt i Bogoslandet. Sin vistelseort väljer han i
bergstrakterna på skogiga och soliga sluttningar mellan 300 och 2000 meter öfver hafvet.
Det är icke svårt att upptäcka honom, ty hannen gör sig snart bemärkt vare sig
genom sitt skrik eller sina strider med andra af sin art. Locktonen är ett flöjtlikt
hvisslande.
Familjen Tofsgöklika (Coccystidce). l sitt lefnadssätt väsentligen
öfverensstämmande med föregående familj utmärker sig denna genom aflånga näsborrar utan
upphöjd rand, starkare fötter och längre, framtill med sex plåtar beklädda
mellaii-fötter, lika långa som mellantån (yttre framtån) med klo, eller ungefär en fjerdedel
af armpennornas längd, samt genom sin fastare hud och fjäderbeklädnad. Familjen
består af fyra slägten och är spridd öfver hela jorden.
l Australien och på Moluckerna lefver Jettegöken (Scytlirops Nov ce- Holland tce),
stor och roffogelslik, 65 cm. lång, med en näbb som påminner om tukanernas. -
Den i Indien ytterst välbekanta svarta Koel (Euäynamis orientalis), hvars hona är
hvitfläckigt grågrön, tillhör ett slägte, som är utbredt öfver södra Asien* och
Ocea-niens öar. - I södra Asien och hela Afrika lefver ett annat slägte, Tofsgökslägtet
(C o c cy st e s), af hvilket en art (Coccystes glandarius) är stanngäst äfven i Spanien
och Grekland samt såsom förflugen anträffats äfven i Tyskland. - Till denna familj
höra äfven de amerikanska gökarne Hälgökslägtet (Coccyzon), för hvilket den
Gulna bbade regn göken (Coccyzon americanuSj fig. 110) kan tjena såsom typ, på
ryggsidan gråbrun med svag metallglans, på buksidan hvit, hvilken färg äfven
tillkommer de yttre stjertpennornas spetsar. Han har en kroppslängd af 33 cm., hvaraf
dock 17] 2 cm. komma på stjerten. - De till detta slägte hörande foglarne rufva i
regeln sjelfva sina ägg, men esomoftast, kanske dock blott i nödfall, framträder deras
gökuatur äfven i detta hänseende. Huru frestande detta kan vara för dem, då äggen
läggas med så långa mellantider, att gökhonan eljest kan få rufva oskäligt längeT
visar oss en berättelse af Audubon. »Då jag år 1837», säger han, »i början af
juni befann mig i Charleston, inbjöds jag af en herr Rhett till dennes egendom,
för att derstädes beskåda en fogels bo. Detta stod midt i ett träd af måttlig höjd
och uppnåddes utan svårighet af nämnde herres son. En gammal gök, som satt i
det samma, lemnade först sin plats, då klättraren med handen kommit honom så
nära som på några få centimeter; då flög han ljudlöst till ett annat träd. Två
gökungar, som nästan kunde flyga, lemnade skyndsammast sin vagga och kröpo ut mellan
grenarne, men fångades snart. Boet innehöll ännu tre gökar, men alla af olika
storlek. Den minsta hade efter allt utseende nyss krupit ur ägget, den derpå följande
var sannolikt blott ett par dagar gammal, medan den största, hvilken redan var
temligen befjädrad, efter en vecka kunnat flyga ut. Jemte dessa ungar lågo två ägg
i boet, af hvilka det ena redan innehöll en unge och det andra ännu var friskty
således kort förut måste vara lagdt. Då vi betraktade alla de unga gökarne, den
ena bredvid den andra, upptäckte vi till vår stora förvåning att icke två af dem
voro lika stora. De måste nödvändigt hafva krupit ur äggen på olika tider och den
äldsta med all säkerhet vara fulla tre veckor äldre än de öfriga. Rbett försäkrade
mig, att han iakttagit alldeles det samma i ett annat bo, och berättade, att i boet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
