Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
BLÅKRÅKSPITAR.
hvarjemte han tillfälligtvis anträffas äfven i södra delen af Förenta staterna. - I
sina rörelser äro dessa foglar ingalunda oskickliga. På marken hoppa eller springa
de vanligen, i det de samtidigt upplyfta båda fötterna, men stundom ser man dem
äfven rusa i väg hals öfver hufvud och då flytta den ena foten framom den andra.
Bland trädens grenar klättra de med temligen stor vighet och lika bra med hufvudet
nedåt som uppåt. Födan är blandad. Kräldjur, insekter och maskar utgöra
sannolikt hennes förnämsta beståndsdelar, men stundom hålla sig flotthackarne nästan
uteslutande till frukter. I deras mage har man funnit åtskilliga insekter, särdeles
gräshoppor, fjärilar, flugor m. fl., men äfven flera slags bär och andra frukter. Från
korna bortplocka de parasiter, och af denna anledning uppehålla de sig så gerna pä
betesmarker. Man ser dem springa omkring på kreaturen utan att derigenom
framkalla dessas ovilja; stundom hänga flera foglar på ett och samma boskapsdjur, lika
mycket om detta rör sig eller ligger stilla.
Den andra serien af spitar, de icke partåiga (Anisodactyli), hafva den fjerde
tån (yttre framtån) framatvänd, i detta hänseende liknande de flesta öfriga foglar
och vanligen med tre tår framåt och en tå bakåt. Stundom är emellertid den andra
tån (inre framtån) bakåtvänd, stundom kan den saknas, stundom åter kan tummen
(baktån) vändas framåt. Många af dessa foglar äro förvillande lika Sångfoglar - och
hafva också stundom blifvit hänförda till dessas ordning - men igenkännas alltid
såsom spitar genom sina stora och talrika, ej såsom hos sångfoglarne ordnade vin g-
t>. T f»’.. T
O f \2"T1 ’l /l VO T
tlLJxI i d.U.i cM .
t>
Fjerde flocken: Blåkråkspitar (Coenomorphae*).
I denna flock har Sund e vall sammanfört alla de spitar, som ej genom något
särskildt framstående kännetecken utmärka sig frän den vanliga fogelformen. Af
tårna stå tre framåt, en bakåt, och de främre äro aldrig vid basen sammanväxta.
Munöppningen är måttligt bred, tungan kort och bildad på vanligt sätt. Vingar och
fötter äro tif medellängd, och näbben är fullständigt (äfven vid basen) hornbeklädd.
Familjen Bananätarlika (Mu-sopliagidce) kännetecknas genom höga, starka
fötter, i hvilka framtårna äro förenade genom ett Imdartadt veck. Stjerten är längre
än vingarne, jemnt afrundad med breda pennor. Hufvudets fjädrar kunna tofslikt
uppresas. - Hela familjen tillhör Afrika. De större arterna hafva ett nästan
höns-likt utseende genom sitt jemförelsevis lilla hufvud och sin långa hals; for öfrigt visa
de dock närmast slägtskap med de kortvingade gökspitarne. Detta visar sig i
synnerhet hos en del bland de hithörande foglarne, hvilka vända yttertån bakåt, då de
sitta på grenar, oaktadt den är genom hudartadt veck förenad med de öfriga
framtårna. - Stora sammanhängande skogar i mellersta och södra Afrika äro
banan-ätarnes hemvist. I trädlösa trakter finnas de icke. De lefva sällskapligt i små
flockar, som efter mina egna iakttagelser kunna växa frän 3 till 15 stycken, och
uppehålla sig mycket i trädens grenar, men komina äfven ofta ned på marken. -
Växtämnen synas utgöra deras hufvudsakliga, om icke uteslutande föda. De förtära
blad, knoppar, frukter, bär och frön, som de plocka i trädkronorna, i buskarne och
* D. ä. af vanlig förrn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
