Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FETTFOGLAK,
279
Fettfoglar (Steatornis). De amerikanska ugglesvalorna utmärka sig i
synnerhet derigenom, att derå» öfvernäbb har i kanterna bakom höjdliuien från näsborrarne
en tandlik knöl, som bildas af det egentliga öfverkäksbenets spets. Hit hör den
märkvärdiga Fettfogeln, venezAielernes Guacharo (Steatornis caripensis, fig. 116), soni
lefver i mellersta Amerikas bergsklyftor och hålor och har en kroppslängd af omkring
55 cm. Ett fettlager utbreder sig under huden och ett annat omgifver inelfvorna till
en sådan mägtighet, att man kan säga dem vara inbäddade i fett.
Fjäderbeklädnadens färg är vackert kastaniebruu. - Alexander von Humboldt upptäckte
guacha-ron år 1799 i de stora klipphålorna vid Caripe, men senare resande hafva äfven
funnit honom i andra mörka’ klyftor eller hålor, som mycket ofta förekomma i Anderna.
»I ett land», säger Humboldt, »hvarest man har stor benägenhet för det sällsamma,
är en håla, ur hvilken en ström framväller och i hvilken lefva tusentals nattfoglar,
med hvilkas fett man kokar och steker i missionerna, naturligtvis ett outslitligt föremål
for samtal och tvist. Knappt har derför främlingen satt foten i land i Cumana, så
får han ända till leda höra talas om Araj^as ögonsten, om landtmannen i Arena.s,
hvilken diar sitt barn, och om guacharos håla, som skall vara flera .mil lång.
Guacharo-hålan öppnar sig i en lodrät klippvägg. Ingången är vänd åt söder och bildar ett
hvalf af 25 meters bredd samt 22 meters höjd. På klippan ofvanför grottan stå
jettestora träd. Mamei- och genipaträden med breda, glänsande blad sträcka sina grenar
mot himmelen, hvaremot andra träd, såsorn courbaril och erythrina, utbreda sig och
bilda ett tätt grönt hvalf. Pothos med saftiga stänglar, oxalis och orchidéer af
sällsam byggnad växa i de torraste klippremuor, medan af vinden vaggade
klängväxter-sammanslingra sina rankor framför ingången till hålan. - Der ljuset från den yttre
verlden börjar försvinna i hålans inre, hör man nattfoglarnes hesa skri, hvilka, såsom
infödingarne tro, endast bebo dessa underjordiska rum. Man kan svårligen göra sig
en föreställning om det fruktansvärda larm, som i hålans mörka inre förorsakas af
tusental af dessa foglar. Det kan endast jemföras med våra kråkfoglars skrik, hvilka
lefva i sällskap i våra nordiska barrskogar och bygga sina bon i träd, hvilkas toppar
beröra hvar andra. Guacharos gälla, genomträngande skrik återljuder från
klipp-hvalfven och återkommer ur hålans djup såsom eko. Indianerne visade oss foglarnes
bon genom att binda facklor vid en lång stång. Vid nattens inbrott lemnar guacharon
sin håla, i synnerhet om månen skiner. Han äter mycket hårda frön, och indianerne
påstå, att han hvarken bryr sig om skalbaggar eller nattfjärilar; också behöfver man
endast jemföra guacharos och nattskärrans näbb for att finna det deras lefnadssätt
måste vara alldeles olika. Hvarje år vid midsommartiden begifva sig indianerne
med stänger in i ’Cueva del Guacharo’ och förstöra de flesta bona. Hvarje år
ihjel-slår man flera tusen foglar, hvarvid de gamla, liksom ville de försvara sin afkomma,
med fruktansvärdt skrik flyga omkring indianernes hufvud. De unga, hvilka falla
till marken, urtagas på stället. Deras bukhinna är starkt besatt ined fett, och ett
fettlager löper från undergumpen till anus samt bildar ett slags knöl mellan fogelns
ben. Att kornätande foglar, hvilka icke äro utsatta för dagsljuset och föga anlita
sina muskler, bli så feta, påminner om den urgamla erfarenhet man eger med afseende
på hönsens och boskapens gödning: man vet ju i huru hög grad denna underhjelpes
af mörker och hvila. De europeiska nattfoglarne äro magra, emedan de icke i likhet
med guacharon lefva af frukt, utan af det torftiga byte deras jagt beskär dem. Vid
tiden för ’fettskörden’, såsom man uttrycker sig i Caripe, bygga indiauerne hyddor
af palmblad vid hålans ingång eller i hennes förgård. Vi sågo lemningar efter dessa
hyddor ännu qvarstående. Här smältes de unga, nyss dödade foglarnes fett vid elden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
