- Project Runeberg -  Djurens lif / Foglarnes lif /
294

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294 XATTSKARBESPITAR.

och under häckningstiden utsvälla till två stora knölar, men redan vid äggläggningeu
åter sammandraga sig till vanlig storlek. Spotten, som de lemna i riklig mängd, bildar
ett tjockt, segt slem och har mycken likhet med en mättad gummilösning samt kan
liksom denna utdragas i långa trådar ur fogelns mun och till och med ur
spott-körtlarnes utförsgåugar, om man långsamt uppvindar trådarne på en liten sticka. I
luften torkar detta slem snart och skiljer sig i intet afseende från det egentliga
bo-materialet, hvilket det äfven under förstoringsglas fullkomligt liknar. Pappersremsor
eller halmstrån, som bestrykas dermed, kunna hopklistras alldeles som med gummi.
Efter dessa iakttagelser behöfva vi icke vidare yttra oss om boets sammansättning.
Vi veta nu noga hvad slags ämne finsmakare erhålla, då de förtära de berömda
indiska fogelbona. - Äfven då foglarne icke rufva, bo de i djupa hålor och grottor,,
hvilka hafvet under årtusenden urhålkat i fasta klipphällen, men då de icke
qvar-hållas i dem genom omsorgen om sin afkomma, flyga de vid solens uppgång i täta
svärmar ut ur deras inre och försvinna, så att man hvarken i småskogen eller öfver
bäckar och dammar ser en enda under hela dagen. Först sent på aftonen, då solen
går ned och flädermössen bereda sig att flyga ut, återvänder hela svärmen på en
gång för att tillbringa natten i hålorna. Med pilens snabbhet flyga de genom de
smalaste springor utan att stöta emot, äfven om det är alldeles mörkt. De högre
upp belägna hålorna dela de med flädermössen, utan att någondera delen besvärar
den andra, ty de ena flyga ut, då de andra flyga in, och återvända, då hålorna lemnas
af de andra. Endast få iusamlare af bona hafva iakttagit och förstått, att
salanga-nerna i likhet med sina fränder äfven lefva af små insekter, synnerligen myggor;
de flesta antaga deremot, att åtskilliga hafsdjur och delar af sådana utgöra det byte,
som salanganerna eftersträfva, och tro derför äfven, att de i det inre af öarna häckande
foglarne dagligen två gånger måste tillryggalägga 70 kilometer för att från sina
hålor komina till hafvet och åter till baka. I hålorna i Bandong rufva salanganerna,
enligt bo-insamlar nes försäkringar, fyra gånger under årets lopp, och under hela den.
tid rufningen varar stannar alltid hälften af dem qvar i hålorna. Hanne och hona
lära hvar sjette timme aflösa hvar andra och alla paren likticligt så när som på en
skilnad af 10 dagar förrätta sitt rufningsbestyr. Salanganerna använda aldrig ett
bo-två gånger, bygga i stället vid hvarje ny häckning ett nytt bo, ehuru de nödgas
arbeta en hel månad på det samma. Det gamla boet blir illaluktande och faller ned.
- I hålorna i Bandong skördas bona 3 eller 4 gånger om året, första gången i
april eller maj, andra gången i juli eller augusti, tredje gången i november eller
december. Då insamling af bona börjas, har endast hälften af ungarne hunnit bli
flygfärdiga och lemna dem. I de öfriga bona anträffas ännu dels ungar, dels ägg.
De förra uppätas, de senare bortkastas. Lika fullt förminskas icke salanganernas
antal, men ökas icke heller der man skördar blott tre gånger om året och låter en
afkomma flyga ut. De bon, hvari finnas ungar med just framskjutande fjädrar, äro
de bästa och bilda en vara af första, de åter, som innehålla alldeles nakna ungar,
en af andra, och slutligen bon med ägg en af tredje godhet. Bon med alldeles
flygfärdiga ungar äro svarta och odugliga. Utom på Java skördas salanganbon äfven på
andra ställen, egentligen i hela den indiska arkipelagen, så att enligt resandes
uppskattning årligen millioner föras till Kina och skördens hela värde utgör omkring 5<
till 6 millioner kronor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free