Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35G UGGLOR.
Hannen eger en längd af blott 17 cm., hvaraf stjerten upptager inemot 6 cm.; honarr
är ungefär 2 cm. längre. Fjäderdrägten är på Öfversidan musgrå, hvitfläckig, på
undersidan hvit med bruna långsfläckar, ansigtet hvitgrått med något mörkare anstrykning,.
stjerten tecknad med fyra, vingarne med många hvita band. Pupillen är höggulr
näbben horn gul. Honan är något mörkare än hannen och utmärkes af två mörkare
båglinier under ögonen. Hos ungarne är den bruna färgen förherskande. -
Sparf-ugglan förekommer talrikare i norden än i södern; hennes utbredningsområde sträcker
sig från Norge till östra Sibirien och från den nordliga trädgränsen till norra Italiens
bredd. I Skandinaviens bergiga skogar är hon icke sällsynt, i Rysslands skogar till
och med talrik. - I Skandinavien uppträder hon ofta på låga ställen. Djup snö drifver
henne ur skogarne och till byarnes granskap. Om sommaren anträffas hon lika väl i
löfskog som i barrskog; om vintern deremot uppehåller hon sig gerna i närheten af
bebodda trakter. I södra och mellersta Sverige bebor hon skogarne i så stort antal,
att Lund b or g under några års lopp fick se öfver hundrade stycken dödade i
Östergötland. Om våren hör man hennes rop redan före skymningen, men icke mera efter
dagens inbrott. På högsommaren jagar hon endast under natten, tidigast från kl. 4
på eftermiddagen och ifrigast i skymningen. I förhållande till sin ringa storlek är
hon en dugtig, lika qvick som djerf röfvare och dödar möss, lemlar, flädermöss och
andra små däggdjur, men framför allt foglar till och med af hennes egen storlek,.
fångar lika väl flygande som springande eller stillasittande villebråd och förföljer
sparfvarne ofta ända in i förstugorna till bebodda hus. För menniskan är hon föga
rädd, låter derför lätt skjuta ned sig från sin plats eller af betet lura sig in i fällor
af alla slag. - Ungefär vid samma tid som morkullorna stryka, skrider sparfugglaii
till fortplantning. Till sitt näste väljer hon trädhålor, i synnerhet hackspettarnes ML
Hökugglor. Hökugglan (Nyctliierax ulula, fig. 151) anses såsom den mest
falklika af alla ugglor. Hos den fullt utfärgade fogeln är ansigtet hvitgrått ; en strimma
framför och en bakom örat, hvilka halfmånformigt löpa ned på båda sidor om
hufvudet, äro svarta; hjessan är brokig af brunsvarta och hvita fläckar, af hvilka de
senare bli större i näck trakten och låta den ljusa färgen starkare framträda. Nacken
äfvensom en fläck bakom örat äro rent hvita; öfversidan är brun. hvitfläckig,
hvarje-särskild fjäder hvit, i änden brunkantad och tvärstrimmig; strupen hvit; öfre delen
af bröstet prydes af ett oredigt tvärband. Undersidan är hvit, på undre delen af
bröstet, buk och sidor försedd med smala, tvärgående svartbruna strimmor eller fläckar.
Vin g- och stjertfjädrar äro musgrå, med hvitaktiga band. I stjerten räknar man
utom spetsens bräm nio hvita tvärstrimmor. Ögat är mörkt svafvelgult, näbben
smutsigt vaxgul, i spetsen hornsvart. Unga foglar skilja sig föga från de ganilay
men dessa senare förändras på mångfaldigt sätt, utan att derför teckningens
total-pregel utplånas. Längden är 39 till 42 crn., hvaraf stjerten upptager 16 cm. -
Hökugglans utbredningsområde sträcker sig öfver alla den gamla verldens nordliga
länder, och hon anträffas regelbundet häckande i norra Skandinavien, norra och
mellersta Ryssland äfvensom i Sibirien från Ural till Ochotska hafvet och från deri
nordliga skogsgränseii till stepperna i söder. I likhet med de flesta nordiska ugglor
rättar sig hennes förekomst mer eller mindre efter lemlarnes ymnighet. Såsom regel
torde gälla, att hon föredrager björkskog framför all annan skog, och af detta skäl
i Skandinavien först uppträder vid en breddgrad eller på en höjd, der björkarna äro*
de förherskande. På ett innerligt sammanhang med nämnda träd tyda hennes färg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
