- Project Runeberg -  Djurens lif / Foglarnes lif /
383

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FALKAR. 383

hvilka jemte honom bo i den höga norden. For honom förlorar den högnordiska
vintern sin betydelse. Så långt golfströnimeii låter spåra sitt inflytande, bryta sig
bränningarna af ett isfritt haf mot de af honom bebodda kusterna, och till och med der
isbergen lägra sig invid dem, finnas ännu öppna ställen, som samla hans offer och
bereda honom lifsuppehälle, likasom äfven de nordligaste länderna och öarna år ut
och år in bebos af dalripan och sålunda äfven fastlandet för honom möjliggör rikt
jagtbyte. - Jagtfalkens stora, platta näste står i någon hålighet i en otillgänglig
klippvägg nära hafvet. Enligt Nord vi bemägtigar sig jagtfalken vanligen ett
korpbo, som han påträffar eller hvarur han med våld fördrifver de rättmätiga
innehaf-varne. I sådant fall belägger falken boet endast med några få smala riscjvistar, som
han bär dit i klorna, och kläder fördjupningen med bitar af gröna videqvistar och
med knippor af starrgräs, hvilka sedermera alldeles undandöljas af återstoderua efter
den rikliga föda, som släpas till ungarne. De bon, som jagtfalken bygger sjelf,
bestå af mycket tjocka qvistar, sådana hvarken korpen eller vråkame använda, och
derjemte något torrt gräs. Enligt Holboell lägger jagtfalken på Grönland sina ägg i
juni; deremot upplyste mig Nord vi, att han redan i april börjar sin rufning, och
skänkte mig skinn af fyra ungar, hvilka han tagit ur boet i juni. På Novaja Semlja
och må hända äfven andra högnordiska stallen af Jagtfalkens utbredningsområde torde
dock rufningstiden sannolikt inträffa senare än i Norge. Äggen äro 4 till antalet.
I forna tider sände den danska regeringen årligen ett särskildt fartyg, som
ktillades falkskeppet, till Island för att derstädes hemta jagtfalkar. De stolta
foglarne infångades antingen af medföljande falkenerare eller hade redan förut blifvit
tagna ur boet och uppfödda af isländarne. Från Kjöbenhavn kommo foglarne i
fal-kenerarnes ego eller sändes såsom dyrbara gåfvor till de olika hofven. Numera
bekymrar sig regeringen förklarligt nog icke längre om fångsten; likväl medför
sommarskeppet, som afgår till Island, nästan hvarje år ännu några lefvande falkar af
denna art till moderlandet, och det är dessa, som vi då och då se i våra zoologiska
trädgårdar. I Lappland eller Skandinavien i allmänhet tyckes ingen bry sig om.
ftilkfångsten, liksom ock jagtfalken, oaktadt den skada han gör, derstädes endast
förföljes af naturforskaren. Under sommaren äro fogelbergen besökta af sådana massor
af foglar och de inre bergen äro så rika på fjellripor, att den skada, falken gör, föga
märkes. Dessutom försäkra norrmännen, att några jagande engelsmän, hvilka af ren
mordlystnad årligen nedlägga tusentals fjellripor, grassera långt värre bland dessa än
alla jagtfalkar tillsammantagna. På Island och Grönland deremot, hvarest
jagt-falkarne äro talrikare och om vintern regelbundet närma sig boningarna, förföljer mail
dem temligen hänsynslöst, och i hela norra Asien fångas de än i dag för att
användas till jagt. Sålunda berättade birartunguserne, som ganska väl känna fogeln, att
synnerligen de kinesiska embetsmännen och det himmelska rikets förmögna köpmän
förr i verlden höllo sig jagtfalkar och dresserade dem till jagt eller till strid med
örnar, men att detta numera icke tillätes. Hos östra Sibiriens vandrande stammar
begagnas falkar nu såsom förr till jagt, och stora jagtfalken dresseras af dem för
detta ändamål samt skattas högt. - Utom menniskan har jagtfalken endast i
korpen en motståndare, som åtminstone skaffar honom litet besvär. Faber och
Holboell omtala, att man sett båda foglarne ganska ofta slåss med hvar andra. -
Enligt mina iakttagelser uppföra sig jagtfalkarne i bur alldeles som fångna
vandringsfalkar. De fordra samma vård som dessa, men uppnå endast undantagsvis en högre
ålder i bur. Ur falkoneriets historia veta vi, att jagtfalken kunde användas under
en tid af 20 år, men våra zoologiska trädgårdars historia har icke att omtala något

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free