Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450 DAGROFFOGLAR.
Korpgamar (Cathartes). En. temligen påtaglig likhet med korparne, både i
uppträdande och kroppsfärg, har gifvit de öfriga amerikanska gamarne deras
gemensamma namn. Kalkongamen (Cathartes aura) igenkännes på den jemförelsevis
korta men tjocka näbben med långt framdragen vaxhud, den på öfre hälften nakna
halsen, graderad stjert och jemförelsevis låga tarser. Hufvudet är framtill
karmin-rödt, baktill blåaktigt rödt, kring ögonen blekrödt; den nakna halsen är kött-färgad.
Halsens fjäderkläd da del äfvensom öfre delen af ryggen och undersidan äro svarta
med grönaktig metallglans, hvarje fjäder på öfversidan med något ljusare kanter;
vingarne äro svarta, armpennorna med breda, urblekta, ljusgrå kanter, stjertpennorna
något mörkare än vingpennorna. Iris är svartbrun, näbben ljust horngul, foten hvit.
Längden utgör 78 cm., hvaraf stjerten upptager 26 cm. Kalkongamen utbreder sig
från Saskatchewan öfver hela norra, mellersta och södra Amerika ända till
Magelhaens-sund och från kusterna af Atlanten till Stilla hafvet, men uppträder dock icke öfver
allt lika talrikt. - Till kalkongamen sällar sig i de östra delarne af Sydamerika
Urubu (Cathartes lota), en den föregående mycket liknande fogel, men som endast
har hufvud och strupe nakna, men deremot nacke och bakhals befjädrade. -
Korp-gamen eller Gallinazo (fig. 183), i Nordamerika kallad »svartgam» eller
»askråka» (Catarthes atratus), utmärkes af en tunnare och längre näbb, med likaledes
långt framdragen vaxhud. De mindre, aflångt runda och genomgående näsborrarne
ligga nära näbbroten. Stjerten är kortare och rakt afskuren och fötterna
jemförelsevis höga. Kroppslängden är omkring 60 cm., hvaraf stjerten upptager 18 cm.
Galli-nazon tillhör mera Sydamerika, finnes i Förenta staterna icke norr om Karolina, men
räknas i de till Kaliforniska viken gränsande länderna, i mellersta och södra Amerika
till landets vanligaste foglar.
Till lefnadssätt och beteende likna dessa gamar sina fränder i gamla verlden,
men äro ännu mera förtroliga än dessa, emedan i de flesta länder öfverheten straffar
den, som dödar ett af dessa gaturenhållningshjon. Icke öfver allt förekomma båda
arterna till sammans, hvardera föredrager snarare vissa ställen. Sålunda lefver
kalkongamen mera vid hafsstranden och nästan aldrig i det inre landet, hvaremot gallinazon
ofta synes inne i städerna och en och annan äfven i bergen, men endast sällan vid
stranden. »Den europé, som för första gången beträder Perus kuster», säger Tschudi,
2>förvånas öfver den otroliga mängd af asgamar, som han träffar vid hafsstranden på
alla vägar, i städer och byar, och öfver den dristiga tillförsigt, hvarmed de närma
sig menniskan.» De tyckas veta att de äro fridlysta såsom högst nödvändiga for
den allmänna renhållningen och helsovården. I alla sydamerikanska städer ersätta
de vår sundhetspolis. »Utan dessa foglar», försäkrar Tschudi, »skulle Perus
hufvudstad höra till de allra osundaste i hela landet, emedan från myndigheternas sida
ingenting göres för att bortskaffa orenligheten från gatorna. Många tusen gallinazor
lefva i och omkring Lima och äro så litet skygga, att de hoppa omkring på torget
i det tätaste meiiniskovimlet.» I det öfriga Sydamerika och här och der i sjelfva
Nordamerika är förhållandet icke annorlunda. - Dessa gamars sinnen äro skarpa,
men äfven hos dem är det ögat, som vägleder dem vid bytets uppsökande. Audubon
har anstalt flera försök och funnit, att utan sin skarpa syn skulle gamarne hungra
i hjel. De gå äfven på friskt kött, om de kunna sönderstycka det samma, och likaså
angripa och döda de lefvande djur, trots alla påståenden om motsatsen. Äfven såsom
äggtj ufvar äro korp gamarne vanryktade; det påstås att de endast af den orsaken
anlägga sina nästen i närheten af vissa vadares och simfoglars bon för att hafva deras
ägg nära till hands. Icke mindre dristigt än vid åsynen af fast föda bete de sig vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
