- Project Runeberg -  Djurens lif / Foglarnes lif /
463

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KIPOK. 46$

stepphönsen lefva parvis och hannen deltaga i rufningen. - Efter denna storartade
invandring hafva stepphönsen, så vidt jag vet, icke på nytt blifvit skådade i Tyskland,,
men väl hafva de sedan dess utsträckt sitt utbredningsområde längre åt vester och
gjort sig bofasta i det sydöstra Europa. - Till följd af invandringen år 1863 komma
flera i Tyskland fångade stepphöns i våra zoologiska trädgårdars burar och lemnade
flera fogelkännare tillfälle att närmare iakttaga deras beteende och väsende. Köld
besvärar dem icke, ty utan några märkbara olägenheter hafva de uthärdat den stränga
vintern 1863-1864. I snön tycktes de hafva svårt att röra sig. De nödgades då
att skjuta framdelen af kroppen bokstafligen likt en släde genom snön och bildade
härvid en temligen djup, mot bredden af deras framdel svarande bana, som i midten,
genom två djupare fåror visade de egentliga fjäten, om man nemligen här kan tala
om fjät, då de särskilda stegen icke mera voro tydligt uttryckta, utan omedelbart,
öfvergingo i hvar andra. -. I början af juni 1864 visade sig de eljest så fredliga
stepp-hönshannarne i buren hos mig oroliga och började slutligen att slåss med hvar andra.
Dervid intogo de en ställning, som mycket skilde sig från deras fränders,
sandhönsens, ty de lyfte upp kroppens framdel, reste alla fjädrarna på hals, bröst och
öfre delen af ryggen, utspärrade vingarne något och rusade nu temligen häftigt löst
på hvar andra samt gåfvo hvar andra väl rigtade, men, som det tycktes, föga
känbara hugg med näbben. Den ene jagades temligen regelbundet på flykten och den
andre begaf sig derpå segerstolt till en af honorna samt trippade en stund omkring
henne. Den 6 juni anträffades i buren ett ägg, utan tvifvel af denna hona. Ar
1865 visade stepphönsen sig redan i maj böjda for parning, och samma hona, som
förra året framkallat förhoppningar, lade denna gång den 14, 19 och 21 maj sina
tre ägg. Den 22 juni började hon lägga for andra gången, och åter lade hon tre
ägg, men lika litet som förra gången bekymrade hon sig om dem, utan betraktade
dem ungefär med samma likgiltighet som om de varit stenar.

Familjen Orrlika (Tetraonidae) innefattar de Orrhönsfoglar, som i jemförelse
med föregående hafva starka, stora fötter samt korta, trubbiga och kupiga vingar.

Ett af familjens märkligaste och mest tilldragande slägten utgöres af Snöhönsen
eller Riporna (L äg opus), hvilka förtjena vår uppmärksamhet lika väl på grund af
sitt egendomliga och ännu ingalunda på ett tillfredsställande sätt förklarade
fjäder-ombyte som också på grund af sitt lefnadssätt. De hithörande arterna utmärka sig
genom en mycket undersätsig gestalt, liten eller medellång och medelstark näbb,,
jemförelsevis korta fötter, hvilkas tarser och tår äro beklädda med håriga fjädrar T
medellånga vingar, i hvilka den tredje pennan är längst, en kort, svagt afrundad
eller rak, af 18 fjädrar bildad stjert äfvensom en mycket rik fjäderdrägt, hvars färg
enligt regeln vexlar med årstiderna. Klorna äro jemförelsevis de största, som i
allmänhet anträffas hos de orrfogellika, och på dem visar sig det årliga ombytet
tydligast. Könen skilja sig föga från hvar andra, och ungarne erhålla snart föräldrarnes
drägt.

Dalripan (Lagopus lapponicus, figg. 188, 189) står till sin storlek ungefär
midt emellan orren och rapphönan: hannens längd utgör 40 cm., hvaraf stjerten
upptager 11 cm., honan är 2 cm. kortare. Om vintern bär dalripan en visserligen enkel
men likväl vacker drägt (fig. 189); den är då så när som på de yttre stjert f j adr ärna
bländande hvit; stjertfjädrarna deremot äro djupsvarta med hvita kanter och hvita
vid roten; de sex stora vingpennorna visa på ytterfanet en lång, svartbrun strimma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free