Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486 ORRHÖNSFOGLAR.
men stundom äfven på längre afstånd, dit en annan hannes lockton kallat honom,
och först då ungarne blifvit större, infinner han sig åter i familjen för att
hädanefter tjena den samma till trogen ledare och väktare. Boet är ytterst svårt att finuar
emedan dess plats alltid väljes med största försigtighet och honan, om en fiende
nalkas, icke trippar eller flaxar, utan sakta och utan buller smyger sig ifrån det,
hvarjemte hon, då hon af sig sjelf lemnar aggen, aldrig underlåter att sorgfälligt
öfver-täcka dem med bomaterialet. Äfven de ur äggen utkrupna ungarne lyckas man endast
tillfälligtvis att iakttaga. Då de äro nykläckta, håller hönan dem under sig i boet
någon tid, till dess de blifvit fullkomligt torra; men derefter för hon sin barnskara så
fort som möjligt ut till passande betesplatser. Till en början föras de till soliga platser
och föda sig härstädes nästan uteslutande med insekter; sedermera förtära de samma
föda som de gamla, visserligen ännu allt jemt mycket insekter, men äfven bär,
grässpetsar, bladknoppar och blomblad af åtskilliga växter. Då de kunna flyga,
återkommer äfven hannen till familjen, och nu bildar hela sällskapet en skara, som håller
troget till hopa till hösten. .- Der hjerpen är talrik, fälles han i mängd, ty såsom
villebråd är han obestridligen det yppersta som finnes inom hönsfoglarnes hela
ordning. Jagten bedrifves antingen med tillhjelp af hönshund eller ock, och detta
skänker må hända större nöje, medelst lock. Detta utföres med en pipa, med hvilken
hannens läte efterhärmas på ett förvillande sätt och hvarje stridslysten hanne
dit-lockas. Liksom hos andra hönsfoglar uppväcka de sista vackra höstdagarue äfven
hjerphannarnes stridslust och göra dem benägna till slagsmål med hvar andra. Denna
så kallade kamptid varar från de första dagarne af september till slutet af oktoberr
och denna tid användes företrädesvis till jagten; i synnerhet äro de första dagarne
af september särdeles lämpliga, om väderleken är gynsam. Fångna hjerpar vänja sig
lätt vid burföda, men blifva sällan tama. Plafva de likväl en gång blifvit vana vid
fångenskapen och vänner med sin vårdare, bereda de honom mycket nöje, ty äfven
i bur äro de behagliga och älskvärda.
Prärihöns. Bland Nordamerikas Orrlika foglar finnas flera, hvilka till storlek och
färgfördelning likna våra tjädrar och orrar, men andra hafva en allt igenom sjelfständig
pregel. Bland dem förtjenar-Prärihönan (Tympanuchus Cupido, fig. 195) särskild
uppmärksamhet. Det slägte, som hon företräder, utmärker sig genom två långa, af
omkring 18 smala fjädrar bildade tofsar, hvilka hänga ned på båda sidor om halsen
och på denna betäcka nakna hudställen, hvilka i sin ordning beteckna läget för
biås-artade, med luftröret i förbindelse stående hudsäckar. Könen skilja sig knappt till
färgen från hvar andra, utan vanligen endast derigenom att nämnda fjäderprydnader
äro längre hos hannen än hos honan. Öfversidans fjädrar äro svarta, blekröda och
hvita, undersidans åter försedda med blekbruna och hvita tvärband, hvarigenom en
svårbeskriflig blandning af nämnda färger uppstår. Fjädrarna på kindtrakten och
strupen äro gulaktiga, de ett band under ögat bildande fjädrarna bruna, de långa
fjädrarna på halsen mörkbruna på ytter-, blekt gulröda på innerfanet. Längden utgör
45 cm., hvaraf stjerten upptager 12 cm. - »Då jag första gången uppehöll mig i
Kentucky», säger Audubon, »var prärihönan så talrik, att man icke skattade henne
såsom villebråd högre än vanligt kött, och ingen verklig jägare höll det för sig
värdigt att jaga henne. Man betraktade dessa höns med samma ogynsamma blickar
som man i andra delar af Förenta staterna betraktade kråkorna, och anledningen
härtill voro de härjningar, hvilka de under vintern anstälde på fruktträd och i träd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
