Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAPPHÖNS. 495
en 2,5 meter lång jetteorm en alldeles fullväxt perlhöna. Äfven menniskan jagar
dem öfver allt med en viss förkärlek, emedan de utan särdeles möda låta lura sig.
Rapphönsen komina berghönseu närmast till utseendet, men skilja sig från dem,
utom genom färgen, äfven genom lotternas sköldar, som på fram- och baksidan bilda
två rader, saknaden af sporre och sporrvårta samt vingarnes byggnad, i hvilka tredje,
fjerde och femte pennan äro längst; äfven består stjerten af 16 till 18 fjädrar»
Den välbekanta Rapphönan (Perdix cinerea, fig. 198) har en drägt, som
mångfaldigt förändras efter trakten och visserligen i skönhet står efter berghönsens, men
clock är mycket tilltalande. Längden är 26 cm., hvaraf stjerten upptager 8 cm. -
Rapphönan bebor Tyskland, Danmark, Skandinavien, Storbritannien, Holland,
Belgien och norra Frankrike, hela Ungern, Turkiet, en del af Grekland, norra Italien
och likaså Asturien, Leon, Högkatalonien och några trakter af Aragonien, är talrik
i mellersta och södra Ryssland, på Krim, i Mindre Asien samt ersattes i öfriga Asien
«
af en mycket liknande art. På Nya Zeeland har man infört henne. Hon föredrager
under alla omständigheter slättbygden framför bergstrakten; i det lägre Schweiz t. ex.
anträffas hon ofta, i bergen går hon dock upp till 1000 meter öfver hafvet. För att
trifvas fordrar hon väl odlade, på omvexling rika trakter; hon nedsätter sig
visserligen på fälten, men behöfver busksnår till sitt skydd och tycker derför om trakter,
i hvilka här och der finnas små skogar, buskbeväxta kullar eller åtminstone täta
häckar. Hon undviker skogen, men icke skogsbrynet och småskogen, och skyr lika
litet fuktiga, sumpiga ställen, endast förutsatt att dessa här och der äro beväxta med
träd och innesluta små öar, som något höja sig öfver vattnet. Det gifves få foglar,
hvilka strängare än rapphönan hålla sig vid det en gång utvalda området. Enligt
erfarenheten förblifva ungarne boende på den äng, der de blifvit utkläckta, och om
ett revier utödes, varar det ofta länge, innan från dess gränser åter några enstaka
par infinna sig och på nytt befolka den öfvergifna trakten. Likväl har man i norra
Tyskland gjort den iakttagelsen, att vandrande rapphöns uppträda nästan hvarje höst.
De rapphöns, hvilka bebo norra Ryssland och det östliga Sibirien, lemna hvarje
vinter de nordliga trakterna och söka sig herberge i Tatariets sydliga stepper, på
sandkullar och på träskmark, hvarest snön icke brukar qvarligga. I Sverige lära
rapphönsen hafva blifvit införda, såsom det uppgifves, för trehundrafemtio år sedan. Från
Skånes rika sädesfält, hvarest de fordom förekommit talrikast, hafva de dragit sig
upp mot norr och förekomma nu icke blott på de större åkerfälten och slätterna l
de öfriga landskapen ända till LTpland och Gestrikland, utan äfven i Helsingland. I
Norge, dit de väl invandrat från Sverige, hafva de infunnit sig i södra delen af
landet och utbredt sig ända till en höjd af 1000 meter öfver hafvet, till och med
öfverstigit Dovrefjeld och nedsatt sig till 64 ° nordl. bredd, men härstädes flera gånger blifvit
alldeles utrotade af sträng vinter. - Vid lugn gång framskrider rapphönan, nedhukad
med indragen hals och krökt rygg; har hon åter brådtom, bär hon kroppen högt upp
och sträcker fram halsen. Hon förstår lika väl som alla sina slägtingar att leka
kurra gömma, använder hvarje kryphål och trycker sig i nödfall ned på släta
marken, i förhoppning att blifva obemärkt på grund af likheten mellan färgen på
hennes fjädrar och markens färg. Då hon flyger upp, arbetar hon med snabba vingslag,
men har hon uppnått en viss höjd, stryker hon långa sträckor genom luften med
orörliga vingar och gifver sig endast tidtals ny fart med hastiga vingslag. Hon
flyger ogerna högt, äfven sällan långt i ett sträck, allra minst vid stark blåst, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
