Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRINGHÖNS. 503
sin lefnad flaxa ungarne, under femte och sjette veckorna uppnå de sin fulla storlek
och tillräcklig flygfärdighet för att kunna anträda höstresan. - På resan utsättas
vaktlarne för många faror, ty under den samma uppträder menniskan såsom deras
värsta fiende. Långs Medelhafvets norra, vestra och östra kuster uppställes nu den
ena snaran och fällan bredvid den andra. Ön Capri har blifvit berömd genom sin
rika vaktelfångst; i forna dagar hade de biskopar, till hvilkas stift ön hörde,
vaktel-fångsten att tacka för en betydlig del af sin inkomst. I Rom lära, enligt W a t
er-ton, stundom på en enda dag 17,000 af dessa foglar hafva blifvit förtullade. På
spanska kusten är fångsten, som här företrädesvis bedrifves på våren, icke mindre
betydlig. »I Maiua», berättar von der M ii hl e, »men i synnerhet på Öarna är
under vaktlarnes genomresa ung och gammal sysselsatt med jagt på foglarne och deras
beredning. Man fångar dem med fot- och halssnaror, med limspön och nät, helst
med ett fogelnät, kalladt »tirasse», som göres mycket stort och af fisknät; ja, pojkar
ihjelslå till och med med käppar de rigtigt feta och tungt liggande vaktlarne. De
plockas derefter, hufvud och fötter afskäras, inelfvorna uttagas, bröstet klyfves och
slutligen förpackas de såsom sillar och försändas. Denna förvärfskälla är for många
trakter så betydlig, att då år 1834 ett uppror utbröt i Maina och all kr utförsäljning
dit skulle förbjudas, en medlem af ministerrådet motsatte sig denna åtgärd, emedan
invånarnes förnämsta inkomstkälla derigenom skulle betydligt inskränkas.» - Fångna
vaktlar gälla med rätta såsom älskvärda foglar. De förlora åtminstone till en del
sin skygghet, kunna lätt hållas vid lif och nedsmutsa endast obetydligt rummet eller
buren. I bondstugor rufva många vaktlar, men endast sällan får man här se afkomman
tillväxa ; i de stora geniensamhetsburarne i de zoologiska trädgårdarne fortplanta de sig
deremot nästan regelbundet och med bästa framgång. Här bereda de emellertid icke
samma nöje som i rum, hvarest de förvärfva sig familjens odelade vänskap genom
sitt muntra väsende, sitt bortsnappande af åtskillig ohyra och sin förtrolighet med
hundar, kattor och andra husdjur.
Familjen Springhönslika (Hemipodiidce) bildas af ett slägte foglar, som
till det yttre är mycket öfverensstämmande med vaktlarne, men saknar baktå. För
öfrigt kännetecknas Springhönsen (Hemipodius) genom ringa storlek, långsträckt
kropp, medellånga, afrundade vingar, i hvilka antingen den första pennan öfverskjuter
i längd alla de öfriga, eller de tre första sins emellan äro temligen lika långa, en
kort af 10 till 12 svaga pennor bestående och mellan täckfjädrarna nästan helt och
hållet dold stjert samt svaga fötter med långa tarser. - Springhönsen, af hvilka
inan känner omkring 24 arter, utbreda sig öfver alla delar af den östra jordhalfvan,
men saknas helt och hållet i den vestra. Australien synes vara familjens egentliga
hemvist, ty här finnas flera arter än i alla de öfriga verldsdelarne till sammans. Här
liksom öfver allt välja de för sin vistelse slätter och steniga, tätt med buskar och
gräs beväxta dalväggar och sluttningar, men deras lefnadssätt är så undandoldt, att
man, utom under rufningstiden, endast tillfälligtvis iakttager dem, om man icke
enkom går ut på jagt efter dem. Till sina rörelser, sitt väsende och sina vanor skilja
de sig betydligt från vaktlarne och öfverensstämma snarare med snäppor eller pipare.
- Vid parningstiden befinna sig båda könen i den största upphetsning, som drifver
dem till strid på lif och död med andra af samma art; men det sällsamma härvid
är, att icke allenast hannarne utan äfven honorna utkämpa förbittrade envig, ja, att
de senare hos några arter till och med synas vara de enda slagskämparne. Alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
