Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578 SNÄPPVADARE.
ningstiden infaller under den i hans hemland herskande regntiden, således i
månaderna juni till augusti. För sitt bo väljer träskonäbben en liten upphöjning i säf
eller gräs, antingen omedelbart vid vattenkanten eller midt i träsket, helst der det
omgifvande vattnet försvårar tillträdet, och här sammanfogar han af träskplantornas
hopade, lösa stänglar ett mycket stort, ofta medelst grästorfvor eller gytja förstärkt
och nästan meterhögt bo.
Den andra serien vadarefoglar, af Sunde vall benämnda Grallatores
Humilinares (d. ä. med lågt sittande näsborrar), hafva jemförelsevis stora näsborrar, stälda
närmare intill öfverkäkens sidokanter än till dess ryggkant. »Näbben är således vid
roten förenad med cranium genom ett något bredare ben upptill i näbbryggen och
en smal benspjele i käkkanten, båda beklädda med hårdare, hornartad hud; men på
öfverkäkens sidor är, vid roten, mellan nämnda ben en stor öppning, som endast
betäckes af mjuk hud, hvaruti de stora näsborröppningarna sitta. Genom denna
bildning blir näbben mer eller mindre svag eller vid roten böjlig.» De flesta hithörande
foglar äro små och bygga intet egentligt bo, utan lägga sina ägg i ett föga konstrikt
sammansatt rede på marken. De nykläckta ungarne äro genast färdiga att springa.
Tredje flocken: Snäppvadare (Limicolae*).
Dessa foglar hafva en lång, spenslig, oftast böjlig och svag näbb med
jemförelsevis lång och smal näsborr f åra. Deras vingar äro långa, spetsiga, lieformiga eller vid
midten inknipna, emedan handpennorna äro inåt starkt gradvis kortare, så att de
inre ej ens nå spetsen af handens täcktjädrar, hvaremot armpennorna äro inåt
gradvis längre, så att de inre nästan nå den hoplagda vingens spets. Flocken innefattar
omkring 120 öfver alla verldsdelar och de flesta breddgrader utbredda arter, som
uppehålla sig på fuktiga och sumpiga ställen, vid färskvattnens och haf vens stränder.
Om sommaren lefva de parvis, ehuru äfven då ofta bildande föreningar, under hösten
och vintern deremot i stora och blandade sällskap, tyckas sins emellan vara hvar
andra tillgifna, umgås åtminstone gerna med hvar andra, och äta insekter, deras
larver, maskar, skal- och kräftdjur, några väl äfven frön. Hos nästan alla arter bygga
båda könen gemensamt på det mycket olika beskaffade men mest på marken stående
boet och rufva äfven omvexlande de fyra äggen. De dunklädda ungarne, hvilka gån-
\J O O O ’ O
ska snart lemna boet, anföras af sina föräldrar till dess de äro i stånd att sjelfva
söka sig föda. Alla hos oss boende arter tillhöra flyttfoglariie, de som lefva på
sydligare bredder äro strvkfoglar.
<-J .; O
Familjen Snäpplika (Totanidae). De till denna familj hörande foglar hafva
näsborrfåran utdragen ända till näbbspetsen. Deras kroppsfärg är gråaktig, tätt
svartfläckig.
En del hafva näbben nedåt böjd: till dessa hör Spofvarnes slägte (Numenius),
hvaraf två arter, Storspofven (Numenius arquata, fig. 221) och Småspofven
(Numenius pliceopiis) tillhöra Sveriges fauna. Den förstnämnda har en kroppslängd
af omkring CO till 65 cm., hvaraf näbben upptager 13 till 14 cm. och stjerten
omkring 11 cm. Den sistnämndas kroppslängd är blott omkring 47 cm. Båda äro gråa,
* D. ä. de som uppehålla sig pä surapiga ställen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
