Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580
SNÄPPVADARE.
gerna små föreningar, och hans vaksamhet församlar alltid omkring honom en mängd
mindre kloka strandfoglar. - Genom hållning, gång, flygt och stämma utmärker sig
Storspofven framför alla andra Snäpplika foglar till sin fördel. Han går med stora
steg, rnen lätt och prydligt, såsom Naumajin säger, »anständigt»; om han vill komma
hastigare, fördubblar han vanligen icke stegens antal, men väl deras längd; han
vadar ofta omkring i vattnet ända upp till kroppen, och äfven utan att vara tvungen
simmar han ganska bra. Han flyger visserligen icke särdeles hastigt, men uthålligt,
regelbundet, ledigt, och kan utföra de mest olika vändningar. Innan han sätter sigr
plägar han sväfva en stund; då han vill sänka sig från en större höjd, drager hau
åt sig vingarne och störtar susande ned som en sten, men hejdar sig i rattan tid
med några vingslag och vingarnes utbredande samt beträder först efter några
svängningar marken. Hans läte utgöres af afrundade, fylliga, klangrika toner, och under
parningstiden låter äfven han höra en kort sång, hvilken likväl endast består af det
vanliga lockropet, som sammansmältes på ett egendomligt sätt, hvilket knappt kan
beskrifvas. Häckfoglarne inträffa äfven i Lappland omkring slutet af april och skrida.
kort efter sin ankomst till fortplantningen. Hannen låter nu höra sitt parniugsrop
vid hvarje tid på dygnet, men oftast under de tysta midnattstimmans e, och honan
söker under tiden i mossan efter en passande liten kulle, som skall bära boet. Detta
är ingenting annat än en fördjupning i mossan eller starren, och syntes det mig som
vore den intryckt och rundad, men icke uppkommen genom krafsande. I några af
dessa bon anträffade jag ett torftigt underlag af framsläpade växtämnen, i andra åter
hade sjelfva mossan härtill användts. De 4 äggen äro större än ankägg. Båda
könen tyckas omvexlande rufva, visa åtminstone en öm tillgifvenhet för sin afkomma
och utsätta sig i fiendens närvaro för verkliga faror. Ungarne föras så snart som
möjligt till de ställen, som äro beväxta med högre gräs. Insekter af de mest olika
slag i alla utveckliugstillstånd, maskar, musslor, kräftdjur, äfven fiskar eller amfibier
och slutligen flerahanda växtämnen, särdeles bär, utgöra den fullväxta storspofvens.
föda; ungarne äta endast insekter och i den höga norden uteslutande mygg och
mygglarver. I fångenskap trifves Storspofven väl, vänjer sig snart vid födan, vid sin
vårdare och vid andra djur, med hvilka man håller honom inspärrad, blir mycket tam
och tillkännagifver således äfven derigenom sin höga andliga begåfning. - Jagten
är icke lätt och tillfälligheten jägarens bästa bundsförvandt. Fångsten vid boet lofvar
en säkrare framgång; den lyckas äfven ofta med lock från pipa. - Spofvarnes kött
värderas, ehuru det står långt efter de verkliga snäppornas kött och endast på
sensommaren men icke på hösten eller våren förtjenar sitt rykte. De spofvar, som om
vintern fällas i Afrika, duga i bästa fall till soppa.
En del andra slägten hafva näbben rak eller mot spetsen uppstigande och
utmärka sig dessutom derigenom att mellantån och yttertån äro vid basen förenade
genom ett hud veck.
Närmast intill föregående kommer Rödspofvarnes slägte (Lim o s a) med sin
långa näbb (omkring dubbelt längre än öfriga delen af hufvudet), på hvilken
näsborrfårorna nå fram nästan ända till näbbspetsen. Äfven af detta slägte hyser
Sveriges fauna två arter: Svartstjertade rödspofven (Limosa cegocepliäla), på
Gotland kallad Fåvita, och Egentliga rödspofven (Limosa lapponica), hvars stjert
är gråhvit med mörkbruna tvärfläckar. Den förstnämnda, som är mera högbent,
har dessutom i spetsen på öfvernäbbens undersida en knöl, som saknas hos den sist-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
