Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ö 16 BROCKFOGELVADARE.
sålunda tvingas till att vandra. De strandskator, hvilka lemna Nordsjön och
Östersjön, finna redan vid de franska kusterna lämpliga herbergen, medan de, som lefva
vid Kinesiska sjön, utsträcka sina resor till södra Indien. Så tung och klumpig vår
fogel än synes, så rörlig är han likväl. Han löper på samma sätt som höttringen,
ryckvis, vanligen gående eller trippande, men i nödfall springer han äfven mycket
hastigt och kan, tack vare sina fötters breda sulor, hålla sig uppe på den mjukaste
gytja; han simmar förträffligt, äfven utan tvång, och flyger mycket kraftigt och
snabbt, merendels rakt fram, men ofta äfven i djerfva bågar och vändningar samt
mera sväfvande än de flesta öfriga strandfoglar. Hans beteende förklarar den
uppmärksamhet, som öfver allt egnas honom. Det gifves vid hela stranden ingen fogel,
som är lika liflig, orolig, modig, retsam och stridslysten och dervid likväl alltid vid
godt lynne. Då han ätit sig mätt och hvilat sig något, retas han och jagar
åtminstone omkring med sina likar, ty att länge stanna stillasittande på ett och samma
ställe förmår han icke. Men leken öfvergår stundom i allvarligare strid, emedan
hvar och en genast söker hämnas en liden oförrätt. Hvarje liten strandfogel, som
ualkas eller flyger bort, iakttages, hvarje större fogel helsas med högt skrik, ingen
and, ingen gås förbises; men nu närma sig till kusterna äfven foglar, hvilka
strandskatorna hafva lärt känna såsom fiender, åtminstone såsom fredsstörare. Så
snärt-någon af dessa foglar, en korp eller en kråka, en labb eller en hafsmås, visar sig
på långt håll, gifver en strandskata tecken till angrepp, de öfriga flyga upp, ila mot
fienden, skrika högt for att äfven för andra foglar förråda hans ankomst och skjutit
nu med största raseri ned på fredsstöraren. - Strandskatans föda består
företrädesvis af maskar, och sannolikt bildar sandmaskeii största delen af hennes föda. Att
hon derjemte icke försmår en liten kräfta, en liten fisk eller annat hafsdjur, behöfver
icke omtalas, lika litet som att hon i närheten af på kusten betande kreatur jagar
insekter. Må hända ännu oftare än höttringen omvänder hon musslor och småsten.
- De strandskator, hvilka kunna betraktas såsom stannfoglar, börja sin bobyggnad
vid midten af april, de, som vandra, deremot något senare. Sällskapen upplösas och
paren fördela sig på häckningsplatsen. Nu förnimmas härstädes oupphörligt hannens
drillar; nu kan man äfven bli vittne till två medtäflares allvarliga strider om en
hona. Deremot lefva strandskatorna i fred med alla oförargliga foglar, hvilka dela
samma häckningsplatser. Gräsbeväxta fläckar i närheten af hafvet tyckas utgöra
deras käraste rufningsorter; der sådana saknas, anlägga de boet mellan den af
floden på stranden uppkastade tången. Boet är en grund fördjupning, som de sjelfva
uppkrafsa, och äggens antal är tre, ofta äfven blott två. Honan rufvar med mycken
ifver, men aldrig under middagstimmarne, aflöses icke heller af hannen, som likväl
öfvertager omsorgen om afkomman, om honan genom någon tillfällighet går under.
Efter omkring tre veckors rufning utkläckas ungarne och bortföras nu af de gamla.
Vid fara dölja de sig vanligen, men förstå äfven att röra sig i vattnet, ty de simma
och dyka förträffligt och kunna till och med springa ett stycke på bottnen under
vattnet. - Jagten på dessa foglar försvåras i synnerhet derigenom, att de äro
utomordentligt seglifvade och förmå uthärda ett ganska svårt skottsår. För öfrigt jagas
de på allvar väl endast af naturforskaren eller söndagsjägaren, emedan de af sin föda
erhålla en så vedervärdig smak, att deras kött är alldeles onjutbart. I fångenskap
kan man snart vänja dem vid den vanligaste ersättningskost, nemligen uppmjukade
sernlor, om man till en början gifver dem några krabbor, styckad fisk, sönderhackade
musslor och dylikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
