Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAFLACKOB. 653
pennorna svartbruna. Hannens längd är 93 cm., hvaraf stjerten Upptager 20 cm.;
honan är något mindre. - Svangåsen anträffas i hela Nordamerika, men. häckar icke
mera i de södra delarne af Förenta staterna, utan har efter de hvites ankomst
dragit sig till baka norr ut och undaiitränges år för år allt mera. Nästan i alla
afseenden liknar hon till väsende, egenskaper och vanor vår vildgås; endast hennes
stämma påminner mera om svanens läte än om grågåsens. - Till häckningsplats
väljer paret ett från vattnet något aflägset ställe mellan tätt gräs eller i busksnår;
icke sällan händer äfven, att ett par häckar i träden. Äggen äro 3-9 till antalet,
men fångna svangäss lägga 10 till 11. - Numera ser man fångna svangäss vid
alla större bondgårdar i Nordamerika. Man har insett att denna art gör större
nytta än tamgåsen och derför gjort henne till ett verkligt husdjur. Hon hålles nu
på alldeles samma sätt som hennes fränder. Många para sig med andra gäss,
särdeles tamgäss, och afkomlingarne af sådana korsningar lära i synnerhet utmärka
sig derigenom, att de lättare bli feta än deras stamfränder. I Europas zoologiska
trädgårdar hafva de länge uppfödts med framgång. - Indianer och hvite jaga dem
med samma ifver, infånga dem till hundratal med tillhjelp af lockgäss, salta eller
röka köttet och använda fjädrar och duu, som vida öfverträffa dem, som erhållas af
vår tamgås.
*
Taflackor (Brenthus). Lättast igenkännes detta slägte derigenom, att
ta-flackorna, i motsats till de egentliga gässen, hafva svart till grundfärg på hufvud och
hals, men dessutom är deras näbb betydligt mindre och visar en nedtryckning
bakom näbbnageln. Hos oss förekomma under deras vinterflyttningar temligen
regelbandet två arter, af hvilka den ena, Ha fr eg å sen (Brenthus leucopsis), har
hufvudets sidor jemte panna och strupe hvita, den andra, Prutgåsen (Brentlius bernicla,
fig. 241), i sin fullt utbildade drägt har ett hvitt tvärband på hvardera sidan af
halsen. En tredje art, Rödhalsade gåsen (Brenthus rttficollis), som endast sällan
förirrat sig till Sverige, har halsen särdeles brokig, baktill svart, framtill och på
sidorna röd, men detta röda rutformigt genomdraget och begränsadt af hvitt. -
Prutgåsen har sitt hemvist i den höga norden i gamla och nya verlden. Såsom hennes
häckningsområde torde gälla de kuster och öar, som ligga mellan 60 och 80° nordl.
bredd. På Island häcka endast helt få, på Spetsbergen deremot många prutgäss;
längre mot öster träffar man henne under högsommaren i mängd vid alla Ishafvets
kuster, äfvenså i Hudsons bay och angränsande vatten. Från dessa ovänliga
hemländer anträda de årligen vandringar, som föra dem intill våra kuster och stundom
äfven till sydligare trakter. I slutet af oktober eller senast i början af november
förekomma de i tusental på alla flacka stränder af Öster- och Nordsjön. - Hafre gåsen
delar samma hemland som föregående, men synes endast uppträda här och der inom
det samma. På hösten anträffas hon vid södra Grönlands, Islands, Storbritanniens,
Jutlands, södra Sveriges, norra Tysklands, Hollands, Belgiens och Frankrikes kuster,
tillbringar äfven vintern på alla passande ställen i de nämnda länderna, uppträder
här och der knappt mindre talrikt än prutgåsen och återvänder om våren till sina i
Sibirien och antagligen äfven på Spetsbergen belägna häckningsplatser. - Den
röd-halsade gåsen slutligen är hemma i Asiens höga nord, må hända äfven i den
yttersta nordöstra delen af Europa, häckar icke sällan vid Boganida, vandrar genom
Ob-dalen äfvensom väl ock långs alla andra stora sibiriska floder i talrika skaror söder ut
och öfvervintra!’ vid Kaspiska hafvet, en och annan väl äfven vid Svarta hafvet och
till och med vid Medelhafvet, men må hända allra oftast vid Turkestans steppsjöar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0673.html
