- Project Runeberg -  Djurens lif / Foglarnes lif /
657

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVINAXDER. KlPÄNDEB. 657

Den tredje underfamiljen, Simänderna (Anatince), omfattar de andlika
foglar, hvilka liksom de föregående hafva enkel baktå, d. v. s. utan egentlig simflik,
men hvilkas näbb framtill är nedtryckt och åtminstone något utvidgad samt har en
liten näbbnagel, hvars bredd är mindre än näbbens halfva bredd. I jemförelse med
de föregående är halsen kort.

Först anför Sundevall ett slägte, som han kallar Svinänder (Hy o n et t a) med
anledning af dess snuskiga lefnadssätt, enligt våra begrepp att döma. Hit hör
Mosquitoanden eller, såsom hon vanligen genom en namnförvrängning kallas,
Myskanden (Hyonetta moschata), hvars kännetecken ligga i den stora, gradvis inåt
förlängda, af 18 pennor sammansatta stjerten, som är omkring fyra gånger längre
än mellanfoten. Fötterna äro starka, mellanfoten kort. Innertåns klo är starkare
än de öfriga och krökt som en roffogelklo. Ansigtet är bart. Hannen har knöliga
köttvårtor på hufvudet. Mosquitoanden tillhör de varma delarne af Amerika, der
hon träffats vild på flera ställen, såsom vid Nicaraguasjön och Mosquitokusten.
Re-dan Columbus fann henne hemtamd i Amerika, och sedermera har hon öfverförts
till Europa, der hon, enligt Pallas, förvildats i trakten af Kaspiska hafvet. Hennes
kroppslängd blir omkring 80 cm. Hon lemnar en stor och köttig stek, men är
obehaglig att hålla till sammans ined andra änder, hvilka hon misshandlar. Dessutom
är hon ömtålig för köld. Hvarför hon blifvit kallad turkiska anden, känna vi ej.

Temligen gåslika äro de s. k. Räfänderna (Chenalopex) med en jemförelsevis
bred men nedtryckt iiäbbnagel och ett nästan rakt pannskel utan tydligt
framåt-skjutande vinkel. Benen äro höga, nedre delen af skenbenen bar. - Från Afrika
och Syrien har Nilanden (Chenalopex cegyptiacus, fig. 243) esomoftast förirrat sig
till Europa. Hon är en vacker fogel, på ryggen brungrå, fint vattrad af svarta
tvärstreck, liksom på det gulgråa frambröstet, underhalsen och slaksidorna.
Ögon-trakten med tyglarne och en tvärfläck på bröstet äro rostbruna. Buken är hvit,
undergumpen vackert rostgul. Vingtäckarne äro hvita med ett svart tvärband,
armpennorna bilda en grönt metallglänsande spegel. Handpennornas spetsar och
stjert-fjädrarna äro glänsande svarta. Kroppslängden är omkring 70 cm., hvaraf stjerten
upptager 14 cm. - Nilanden förekommer sällan i nedra Egypten; från öfra Egypten
söder ut saknas hon endast på flodens mest ogynsamma ställen, d. v. s. endast der
denna till höger och venster sköljer klippmurar och icke lemnar plats for större
öar. Under en resa på Hvita Nilen såg jag, såsom jag redan haft tillfälle att
omtala, under hela tre dagar flodens stränder täckta af en ofantlig skara foglar, och
bland dessa var Nilanden en af de arter, som förekommo talrikast. - Hon. täflar i
loppet med den högbenta sporrgåsen, simmar mycket skickligt med djupt nedsänkt
bröst, dyker, om hon förföljes, länge och på större djup eller simmar långa sträckor
under vattnet, roende fram med fötter och vingar, och flyger med stark susning,
men dock lätt och snabbt. Flyger hon endast parvis, håller den ena sig efter den
andra, men flyga hela massor upp, bilda de en oordnad hop, som likväl antager
kilordningen, om längre sträckor skola tillryggaläggas. Hennes stämma är föga
stark och klingar med ett egendomligt hest och förstämdt smattrande, likt tonerna
från en dålig trumpet. Hennes väsende är mindre tilldragande. Hon är en af
de mest hersklystna och elaka foglar, som finnas, och lefver, i trots af de
förbindelser hon ingår med sina likar, icke ens i fred med dem. Under parningstiden
kämpa hannarne bokstafligen på lif och död med hvar andra (åtminstone är detta

Brehm, Foglarms l>f. 2:a upp], 42

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0677.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free