- Project Runeberg -  Djurens lif / Foglarnes lif /
693

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LABBAR. 693

måsens lefnadsvanor. Motsvarande sin storlek är hafsmåsen en af slägtets allvarligaste
och lugnaste arter, men derför hvarken i andligt eller kroppsligt afseende trög, utan
tvärt om rörlig och liflig. Han går bra, vadar äfven långt ut i grundt vatten, simmar
gerna och mycket, äfven om vågorna gå högt, och sofver till och med medan han simmar.
Han flyger visserligen långsamt men ingalunda tungt, snarare lätt och uthålligt, rör
de utsträckta vingarne med långsamma slag, sväfvar derefter långa sträckor, antingen
kretsande eller stigande och sänkande sig mot vinden, låter icke störa sig af den
starkaste storm och skjuter, då han varsnar ett byte, med stor kraft ned ur betydlig
höjd till vattnet och ned i detta till ett visst djup. I sjelfkänsla och mod, men äfven
i rofgirighet och glupskhet öfverträffar han de flesta beslägtade arter; derjemte är
han afundsam, elak och jemförelsevis osällskaplig, ehuru man endast undantagsvis
ser honom ensam. Menniskan undviker han med stor försigtighet, utom under
rufningstiden, då han modigt angriper henne. Hans stämma klingar djup och hes.
- Fisk af olika storlek utgör hans Imfvudföda; as af däggdjur eller fiskar bildar
en af honom mycket omtyckt spis. Derjemte fångar han lemlar, unga och sjuka
foglar, som han kan komma åt, röfvar bort äggen för svagare sjöfoglar eller
uppsöker på stranden alla slags maskar och småkryp. Äro vissa kräftdjurs och blötdjurs
skal för hårda för honom att knäcka, flyger han upp till en ansenlig höjd i luften
och låter dem härifrån nedfalla på klipporna för att krossas. I fångenskap vänjer
han sig snart vid bröd och betraktar detta till slut som en läckerhet.

Labbar (L e st ris). I kroppsform komma Labbarne temligen nära måsarne,
men redan färg och lefnadssätt skilja dem betydligt från dessa. Labbarnes näbb
visar dessutom ett slags öfvergång till följande flock, ty dess slida (hornartade
beklädnad) är delad genom en tvärsöm på öfvernäbben vid spetsen eller främre delen af
näsborrarne. Dessa äro jemförelsevis mindre än hos måsarne och ligga betydligt
framom munspringans midt. - Jetten i slägtet är Sk u al abbé n (Lestris catarrhactes^
fig. 253), stor som en korp, gråbrun, på buksidan ljusare, på ryggsidan streckad af
rödaktigt ljusgrå längdfläckar. På senare tider har han en gång blifvit träffad i
Vermland, men hans egentliga hemvist ligger ej i Sverige. Egendomligt nog lefver
lian både i norra och södra hemisferen, men ej i den heta zonen dem emellan. I
Europa bebor han Färöarna och Shetlandsöarna, Orkaderna, Hebriderna och Island
samt stryker härifrån om vintern ned till engelska, tyska, holländska och franska
kusterna. Det större flertalet stannar likväl äfven under den kalla årstiden i norden
och söker sin föda der hafvet går öppet. - Storlabben (Lestris pomarina) skiljer
sig närmast från skualabben derigenom, att de mellersta stjertfj adr ärna äro något
mera förlängda, ehuru äfven här i spetsen afrundade. Öfre delen af hufvudet,
hufvudets sidor, mantel, vingar och stjert äro djupt svartbruna, haka och strupe
äfvensom de undre delarne af kroppen hvita, halsens sidor hvita med tydligt lergul
anstrykning, kräftrakten. bildande ett halsband, äfvensom sidorna äro brunaktigt
tecknade på tvären, handpennorna hafva hvita spolar och äro vid roten hvita. Längden
utgör, med inbegrepp af de omkring 8 cm. framskjutande mellersta stjertpennorna,
55 cm., hvaraf stjerten upptager 23 cm. Storlabben är häckfogel på tundran i alla
tre nordliga verldsdelarne, besöker stundom jordens alla haf och kommer följaktligen
äfven till Afrikas och Australiens kuster.

Från de stora måsarne skiljer sig skualabben, hvars skildring äfven torde gälla
för de beslägtade arterna, genom mångfalden och vigheten i sina rörelser. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:43:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/foglarne/0713.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free