Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DUFSTORMFOGLAE. STOKMSVALOK. 701
heta zonen, eller upp till norra halfklotet och der till Europas vestkust. I
Söderhafvet deremot träffas hon åtminstone i den del af detta haf, som sköljer Amerikas
vestra kust, ända upp till norr om eqvatorn. - Vid vackert väder är hon temligen
skygg och misstrogen, men då det stormar och hungern plågar henne, är hon
hänsynslöst djerf och låter med största lätthet fånga sig. I detta syfte fästes en nål
vid en stark tråd och böjes i spetsig vinkel; såsom bete på denna krok tjenar en bit
fläsk eller bröd. Det dröjer aldrig länge förr än några foglar samla sig kring betet
och girigt hugga efter det samma. Indrages snöret i rätta ögonblicket, fastnar
kroken i fogelns Öfverkäk. Vid häftig storm når det lätta betet naturligtvis icke
vågorna, utan fladdrar vid snöret i luften, men kapdufvorna söka här med samma
begärlighet att sluka det och fångas antingen vid näbben eller insnärja vingarne i
tråden. Då de uppdragits om bord, försvara de sig tappert med näbben och slunga med
märkvärdig säkerhet en vämjelig, öl jäktig vätska i ansigtet på sina fiender.
Matroserne afdraga fogelns hud och göra deraf vindflöjlar; detta är all den nytta, som
kapdufvorna göra. - I hafven rundt omkring Afrikas sydspets försvinna de i
november och december helt och hållet och tillbringa alltså sannolikt denna tid på
häck-ningsplatserna. Dessa äro troligen belägna på öarna omkring fastlandet vid Sydpolen.
Härstädes i närheten af Syd- Victoria mellan 71° och 72° sydl. bredd såg ROSS
flygfärdiga ungar.
Stormsvalorna (Procellaria) utmärka sig genom obetydlig storlek, smärt kropp,
kort hals och jemförelsevis stort hufvud, mycket långa, svalans liknande vingar, i
hvilka den andra och tredje pennan äro längst, medellång, af 12 fjädrar bestående
stjert, antingen såsom hos Stormsvalan (Procellaria pelagica, fig. 257) rakt
afskuren eller såsom hos Stormseglaren (Procellaria leiicorrhoa) gaffelformigt
urskuren, liten, svag, rak, i båda käkarnes spets neddragen, i öfverkäken med hake
försedd näbb och mellanfötterna längre än mellantån. Fjäderdrägten är tät,
pels-artad, af dystert brun hufvudfärg och hvitaktig teckning. - . Af de båda nämnda
arterna hafva enstaka exemplar blifvit anträffade vid Bohuslän. Den förstnämnda har
en längd af 14 cm., hvaraf stjerten upptager 5 cm. Stormseglareu eller den
klyk-stjertade stormsvalan är större och har en kroppslängd af 20 cm., hvaraf stjerten
upptager 9 cm. - De båda nämnda arterna ha sitt hemvist i hela Atlantiska
oceanen med undantag af högsta norden. I Nordsjön förekomma de sällan, och ännu
sällsyntare anträffas enstaka exemplar i Östersjön, talrikare ser man dem i Ishafvet,
ehuru de blott på vissa tider synas sväfva omkring derstädes. - Stormsvalorna äro
hufvudsakligen om natten i rörelse. Man ser dem visserligen på alla timmar af
dagen, men fullt verksamma äro de dock först med skymningens inträde, och äfven
under alla timmar på natten hör man dem. Midt ute på verldshafvet träffar man.
dem stundom enstaka, men vanligen i små eller större sällskap så väl vid stormigt som
vackert väder. Hela dagar ser man dem sväfva öfver vågorna, än flygande högre upp i
luften som svalorna, än omedelbart öfver böljorna, hvilkas vexlande rörelser de noga
följa, utan att någon gång beröras af vattnet. De tyckas formligen smyga sig efter
vågorna och liksom genom en trollkraft qvarhållas på alltid samma afstånd öfver dem.
Endast långvarigare stormar kunna uttömma deras krafter, icke derför att kampen
mot vinden tröttar dem, utan emedan stormen försvårar deras lifnäring och de
försvagas af hunger. Flera veckor, innan stormfoglarne börja rufva, begifva de sig på
Färöarna in i hålor och remnor icke långt från hafvet. Här gräfva de ett hål så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
