Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÄLDJUR (REPTILIA).
»Djur med dubbelt lefnadssätt, Amphibia», så kallade Linné, skaparen af vår
vetenskapliga kunskap om djurriket, ett antal ryggradsdjur, som man förut räknat
dels till »fyrfotadjuren», med andra ord däggdjuren, dels till »maskarne». Senare
forskare lade större vigt än hvad förut varit fallet på den olikhet i gestalt, byggnad
och framför allt utveckling, som visade sig inom afdelningen, och delade den samma
i två klasser, till hvilkas betecknande de använde de båda redan förut bildade namnen
»kräldjur» och »groddjur». Denna indelning är numera allmänt antagen; i
enlighet med nutidens åsigter om naturliga slägtskapsförhållanden inom djurriket
afslutar man till och med de högre ryggradsdjurens serie med kräldjuren och betecknar
groddjuren jemte fiskarne såsom de lägre klassmedlemmarne af djurverldens högsta
och betydelsefullaste afdelning.
Kräldjuren (Reptilia) äro ryggradsdjur med »kallt blod», hvilka under hvarje
skede af sin lifstid andas med lungor och således icke undergå någon förvandling i
detta hänseende, sedan de kommit ur ägget, samt hafva ett hjerta med merendels
fullständiga förmak och ofullständigt åtskilda hjertkamrar. Deras kropp täckes af
fjäll eller bensköldar. Deras blod kan kallas kallt så till vida som dess värme alltid
befinner sig i öfverensstämmelse med den yttre temperaturen eller blott föga höjer
sig öfver denna.
Med hänsyn till skönheten i färg, som tillkommer kräldjurens öfverhudsbildningar, stå de knappt efter någon annan klass. Hos de flesta öfverensstämmer färgen
med den, som utmärker det område, på hvilket de helst vistas, således hufvudsakligen
med markens, bladens o. s. v. färg. Några äro till och med i besittning af en mer
eller mindre af viljan beroende förmåga att i detta hänseende afpassa sig efter sin
vistelseort, alldenstund de sannolikt efter eget behag förmå ändra sin färg. En dylik
färgförändring beror väsentligen på förskjutningar af vissa i hudens slemlager
äfvensom i sjelfva läderhuden inbäddade celler med färgämne, hvilka kunna sammandragas
och utsträckas samt mer eller mindre skina igenom. En förhöjd lifsverksamhet
synes för öfrigt äfven förläna sjelfva fjällen och sköldarne en lifligare färg.
Kräldjurens hjerna är vida ofullkomligare än däggdjurens och foglarnes, men
likväl mycket mera utbildad än groddjurens och fiskarnes. Hon består af tre i rad
liggande mergmassor, hvilka bilda främre, mellersta och bakre hjernan. Denna senare
är i synnerhet utvecklad hos krokodilerna, men hos sköldpaddor och ormar mer eller
mindre förkrympt. På samma sätt förhåller det sig med den främre hjernan.
Ryggmerg och nerver äro betydligt utvecklade i förhållande till hjernan, hvars inflytande
på nerv verksamheten derför är jemförelsevis ringa. Af sinnesorganen står utan
undantag ögat högst i utveckling, ehuru det vanligen är mycket litet och stundom
Brehm, De kallblodiga ryggradsdjurens lif. 2:a uppl. l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
