Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFSSKÖLDPADDOR.
cl.^v. s. till en del på hvar andra liggande plåtar, af hvilka de mellersta eller
kot-plåtarne merendels äfven äro försedda med en köl långs efter. Dumeril och Bibron
uppgifva karettsköldpaddans hela längd till 1,9, skalets längd till 1,45 m. Gun t h er
säger deremot, att hon åtminstone i Indiska hafvet aldrig uppnår andra
hafssköld-paddors storlek och att skal af 60 cm. längd anses för ovanligt stora. - Som det
tyckes, sammanfaller karettsköldpaddans utbredningsområde i det närmaste med
sopp-sköldpaddans. Äfven karetten bebor de mellan vändkretsarne belägna hafven på
båda jordhalfvorna och förekommer i synnerhet ofta i Karaibiska hafvet och
Sulu-hafvet. Till sitt uppträdande och beteende, sitt lefnadssätt, sina vanor och seder
öfverensstämmer karettsköldpaddan, så vidt vi veta, med soppsköldpaddan. Men hon
är ett rofdjur i ordets fullaste bemärkelse, försmår sannolikt helt och hållet
växt-föda, håller sig väl uteslutande till djuriska ämnen och påstås till och med kunna
bemägtiga sig stora djur; - jag behöfver väl emellertid icke säga, att jag anser
denna sista uppgift för ogrundad. Jemte blötdjur utgör sannolikt fisk förnämsta
födan åt denna sköldpadda, hvars stora skicklighet i att simma gör det troligt, att
hon äfven kan fånga snabbare fiskarter. I likhet med soppsköldpaddan återvända
karettsköldpaddorna alltid till de ställen, på hvilka de blifvit födda. Deras kött ätes
endast af infödingarne på de stränder de besöka, men icke af européer, emedan det
förorsakar diarré och kräkning eller framkallar bölder och bulnader, medan det
enligt indianernes och amerikanernes åsigter säges skydda mot andra sjukdomar. Också
fångar man ingalunda karettsköldpaddorua för deras kött, utan för deras skal, den
s. k. sköldpadden, hvaraf en fullväxt karett kan lemna två till åtta kilogram; fångsten
sker icke heller för deras enligt Klunzingers åsigt fadda, men enligt andras åsigter
välsmakande ägg. Äfven vid insamlande af den dyrbara sköldpadden. föröfvas
afskyvärda grymheter. Först sedan den blifvit betydligt uppvärmd, lösgöres nemligen
sköldpadden med lätthet från ryggskölden. De beklagansvärda djuren upphängas
derför öfver en eld och rostas så länge till dess att denna verkan åstadkommes.
Kineserne, som insett, att sköldpadden lätt kan förstöras af torr värme, betjena sig
för dess lösgörande numera af kokhett vatten. Efter utståndua qval släpper man.
karetten och låter henne åter krafla sig i hafvet, emedan man tror, att sköldpadden
åter på nytt bildar sig. Sköldpadd öfverträffar icke allenast genom sin skönhet och
finhet hvarje annan hornmassa, utan låter också lätt hopvälla sig. Det är till fyllest
att doppa de särskilda skifvorna, som äro af olika tjocklek och seghet, i kokhett vatten
och derefter pressa dem mellan trästycken eller metallplåtar. Är trycket tillräckligt
starkt, så klibba de så fast intill hvar andra, att man icke mera kan urskilja de
särskilda delarne. Sedan de långsamt fått hårdna, bevara de också den form man gifvit dem
i mjukt tillstånd och passa sålunda förträffligt till dosor och dylikt. Äfven spånorna
användas, alldenstund man med dem fyller fördjupningarna mellan de särskilda
skifvorna och derpå åter så länge pressar dessa i hett vatten till dess spånmassan
noga förenat sig med dem. - Karettsköldpaddor komma lika ofta som soppsköldpaddor
lefvande till oss och kunna derför köpas utan synnerlig kostnad samt trifvas ganska
bra i fångenskap, om de erhålla någorlunda god vård.
Underfamiljen Lädersköldpaddor (Sphargidina) omfattar endast ett slägte
med en art.
Lädersköldpaddan (Dermatochelys coriacea, fig. 13) är ett jettestort djur,
hvars hela längd kan uppgå till 2,3 m. och vigt till 5-600 kilogram. Öfverkäkens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>