- Project Runeberg -  Djurens lif / De kallblodiga ryggradsdjurens lif /
34

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TANSARÖDLOR.

eget slägte; endast de egentliga krokodilerna utbreda sig öfver alla de nämnda
verldsdelarne.

Snabelkrokodiler eller Gavialer (Gavialis) kallar man de arter, hvilkas
mellan-käk framtill har två utskärningar för att upptaga de båda främsta tänderna och
hvilkas öfverkäk på hvardera sidan är försedd med en utskärning för att upptaga
den fjerde tanden i underkäken, när munnen slutes. Tändernas antal vexlar hos
olika arter mellan 20 och 28 eller 29 i hvardera sidan af öfverkäken och mellan
18 eller 19 och 25 eller 26 i hvardera sidan af underkäken, hvarför man också räknat
hvar och en af de båda kända arterna till ett eget slägte.

O o

Slägtets mest bekanta art är Ganges gavialen, hinduernes Mudela (Gavialis
gangeticus, fig. 14), enligt de åsigter, som hysas af Malabars invånare, ett heligt, åt
Vischnu, vattnets skapare och beherskare, invigdt djur, som förekommer i Ganges,
Brahmaputra och andra den heliga flodens biflöden äfvensom, enligt Day, i Indus
och Dschumna. Fullväxt lär han blifva sex meter lång och deröfver.

Såsom Krokodiler i egentlig mening (Crocodilus) beteckna vi alla arter, hos
hvilka mellankäken framtill eger två djupa gropar för att upptaga de båda främsta
tänderna i underkäken, och hvardera sidan af öfverkäken visar en utskärning för att
upptaga fjerde tanden på samma sida i underkäken. De olika stora, men alltid
mycket starka tänderna äro till antalet 18 eller 19 i hvardera öfver- och 15 i
hvardera underkäkhalfvan, således tillsammans 66 till 68.

I vestra Afrika lefver P an s ark rök o d il en (Crocodilus cataphractus). I södra
och mellersta Amerika upp till södra delen af Mexiko och i Vestindien lefver
Spetskrokodilen (Crocodilus acutus, fig. 15). Af de asiatiska medlemmarne af slägtet
måste vi i främsta rummet nämna Listkrokodilen (Crocodilus biporcatus), emedan
han är den mest utbredda arten af hela familjen. - Endast den mest bekanta
krokodilarten, Nilkrokodilen (Crocodilus vulgaris, fig. 16) kunna vi här något utförligare
behandla. Mina resor hafva gjort mig temligen bekant med Jobs Leviathan. Jag
har iakttagit honom i Egypten, Nubien och östra Sudtin, jag har sett honom i
hundratal och rigtat mina skott på bra många, jag har dödat honom, hållit honom
fången och smakat på hans ägg och kött: jag tror mig således hafva lärt känna
honom. - Nilkrokodilen lär kunna uppnå en längd af 10 meter; dock tror jag, att
denna uppgift endast beror på ungefärlig uppskattning och att 7 meter är det högsta,
som i sjelfva verket får tillmätas vare sig nilkrokodilen eller någon annan krokodil.
Bakom skallen ligga fyra kölade plåtar parvis till sammans, på nacken finnas sex
plåtar. Antalet af ryggdelens tvärrader är olika, men utgör vanligen 15 eller 16,
stjertplåtarnes antal är 17 till 18 par och 18 till 20 enkla. Grundfärgen är mörkt
bronsgrön och har på ryggen små svarta fläckar, öfvergår på bålens och halsens sidor
i oregelbundna mörkare fläckar och på kroppens undersida i smutsgult, men synes
vara underkastad många förändringar. - Nilkrokodilen uppträder ofantligt talrikt
icke allenast i öfra Nilområdet, utan äfven i Dschub, Zaire, Niger och Senegal, och
icke mindre ofta förekommer han i de större insjöarne i Afrika och i de större
floderna på Madagaskar. I Egypten är krokodilen för närvarande nästan utrotad.
De pilar och slungstenar, om hvilka vi läsa hos Job, hafva visserligen icke kunnat
förjaga honom, men gevärskulorna hafva i stället gjort det. Hans dagar äro här i
det närmaste förbi, hans tid har gått till ände, sedan de nyare jagtvapnen håna
hans pansar, sedan ett barn kan betvinga jetten. Detta är orsaken, hvarför man i
Egypten numera endast i .Maabdes-hålorna anträffar krokodiler, visserligen i tusental,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/kallblod/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free