Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARANER ELLER VATTENÖDLOR. 47
betydlig belöning åt den, som fångade henne. Det exemplar jag erhöll, hade fångats
i Plenty Bay, på den omkring två mil från kusten belägna klippön Kareva. Af
allt hvad jag erfor syntes framgå, att bryggödlan fordom varit talrik på alla öarna,
lefvat i hålor, ofta äfven på sandiga kullar på kusten och af infödingarne förföljts
och dödats för köttets skull. Till följd af dessa förföljelser och utan tvifvel lika
mycket till följd af svinens införande har djuret blifvit så sällsynt, att många af
landets äldre invånare icke sett det».
*
* *
*
De öfriga ödlorna hafva qvadratbenet rörligt förbundet med skallen och
underkäkens grenar förenade medelst en fast söm. Främst ställa vi ödlorna i vidsträckt
bemärkelse. De bilda en särskild grupp och sammanfattas derför såsom en egen
underordning, Cionocrania eller Leptoglossa, till skilnad från ordningens öfriga
medlemmar. Tungan är antingen lång, tunn och utsträckbar, eller ock är den tjock,
köttig och rikt besatt med vårtor.
Familjen Varaner eller Vattenödlor (Varanidce).
Dessas hufvud är jemförelsevis längre än hos andra ödlor och icke alldeles
olikt ormarnes, men äfven deras hals och öfriga kropp äro smalare än dessa
kroppsdelar pläga vara hos deras fränder. Då tungan är tillbakadragen, ligger den helt
och hållet dold i en slida, men kan sträckas fram mycket långt och visar då två
långa, hornartade spetsar. Tänderna, som ligga emot käkrännans insida, stå
temligen långt ifrån hvar andra och äro framtill spetsigt, baktill trubbigt
kägel-formiga. Gomtänder saknas. De små i form af en tärniugsfemma eller i
tvärrader ordnade skiffjallén förstoras icke på hufvudet till verkliga plåtar, och äfven
buksidans fjäll afvika endast föga från ryggfjällen. - Varanerna, af hvilka man
känner omkring trettio arter, bebo den östliga jordhalfvan, i synnerhet Afrika,
södra Asien och Oceanien. Några arter äro fulländade landtdjur, som välja en
passande håla till gömsle och i dess närhet, somliga om dagen, andra mera i
skymningen eller till och med om natten, bedrifva sin jagt. Andra arter måste deremot
räknas till vattendjuren, alldenstund de endast vistas i närheten af vatten, i träsk
eller vid flodstränder och, så snart fara är på färde, så fort som möjligt fly till
vattnet. För menniskor och väl äfven för andra större djur vika de alltid undan,
så framt de kunna göra det, och de, som bo på marken, skynda härvid med blixtens
hastighet ned i sina hål; de åter, som lefva i vattnet, skynda lika snabbt till detta.
Men motas de och afskäras från sin tillflyktsort, så upptaga de utan betänkande
striden, kasta sig med tillhjelp af sina fötter och den kraftiga stjerten högt upp
öfver marken och hoppa djerft mot angriparens händer och ansigte. - Deras föda
utgöres af djur af de mest olika slag. Nilvaranen, som var bekant redan för de
gamle egyptierne och finnes förevigad på deras -minnesmärken, ansågs fordom för
krokodilens farligaste fiende, emedan man antog, att han uppsökte och förstörde dess
ägg samt förföljde och åt upp de nyss kläckta, unga krokodilerna. De på marken
lefvande varan erna jaga möss, små foglar (hvilkas ägg de äfven förtära), smärre
ödlor, ormar, grodor, insekter och maskar; familjens vattenälskande medlemmar torde
hufvudsakligen lefva af fisk, men säkerligen icke heller försmå ett litet och svagt
däggdjur, som oförsigtigt löper långs stranden, eller en oskicklig fogel, som de kunna
komma åt. Der de icke förföljas eller der de veta, att de lätt kunna dölja sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:17 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brehm/kallblod/0055.html
