Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄFÖDLOR.
plägar uttrycka sig, de gradvisa öfvergåugarne från ödle- till ormformen genom
lemmarnes förkrympning och kroppens förlängning. Tungan är kort, tvåspetsad
eller inskuren, helt och hållet eller till en del fjällig. Skänkel- och ljumskporer
finnas. - Gräfödlornas utbreduingskrets är mycket vidsträckt. De lefva i alla
verldsdelar från den tempererade zonens yttersta gränser ända ned till eqvatorn, äro
särdeles talrika i Nya Holland, men förekomma äfven i stort antal i Asien, Afrika
och Amerika, hvaremot de äro endast svagt representerade i Europa. - Deras med
släta fjäll beklädda, mer eller mindre spolformiga kropp, de korta, små stumpar
liknande benen och de med genomskinlig hud täckta fönstren i de undra ögonlocken
sätta dem i stånd till att gräfva, och de bli, om jag får uttrycka mig på detta sätt,
först rätt begripliga, då man iakttagit djurens görande och låtande. Visserligen kan
man icke iakttaga det i en vanlig bur, hvars golf täckes af ett tunt lager kiselsteii
eller mossa, men få de ett större rum, hvars golf täckes af ett åtminstone 6, ännu
Fig. 25. Ormödla (Serneus officinalis).
hellre 10 eller flera cm. högt lager af finkornig sand, så skall man få se dem genast
försvinna i detta sandlager, rent af dyka ned i det och derefter på olika djup
genom-gräfva det i alla rigtningar. Detta, men i synnerhet rörelsen i vågrät rigtning,
försiggår lika så lätt och hastigt, som en icke förskräckt eller oroad ödla plägar
springa på marken. Att gräfödlorna för öfrigt icke äro främmande på marken
bevisa så väl valsslårna som blind- och ormslårna. - Om fortplantningen veta vi ännu
högst obetydligt, men dock så mycket, att, med undantag af en enda, alla arterr
som i detta hänseende blifvit iakttagna, föda redan i moderlifvet utkläckta ungar
och således icke lägga ägg.
Skinkdjur. Ormödlan eller Skinken (Seinens officinalis^ fig. 25), typ för ett
endast två arter omfattande slägte (Seinens) samt med beslägtade grupper bildande en
särskild underfamilj (Scincina), har i gamla tider förvärfvat sig och länge förstått att
behålla ett högt rykte. Hans utbredningskrets synes vara inskränkt till Afrika. Här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>