- Project Runeberg -  Djurens lif / De kallblodiga ryggradsdjurens lif /
84

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FJALLODLOR.

och utsättes för någon retning, kan det verkligen hända, att det vaknar på ena sidan,
men fortfar att sofva på den andra. Andra retmedel, såsom öfversprutande med
vatten, göra, att huden förändras, i synnerhet om djuret länge varit torrt. Af allt
detta framgår, att färgförändringen beror af nervernas inflytande och först uppstår
till följd af deras retning. - Sins emellan sämjas kameleonterna icke bättre än de
flesta andra kräldjur. En beqväm sittplats kan uppväcka afundsjuka hos en mindre
lyckligt lottad kamrat och föranleda hotande åtbörder och verkliga angrepp. Under
parningstiden visa hannarne icke allenast tecken till svartsjuka, utan kämpa verkligen
om honorna och bitas ursinnigt så mycket de förmå. Nalkas dem en fiende eller blott
en oskadlig fogel, pläga de blåsa upp sig, så att kroppen blifver nästan kretsrund i
tvärgenomskärning, och utstöta ett fräsande och hväsande ljud. - Om man griper
dem, försöka de att bitas, men äro för svaga att kunna tillfoga några sår. Härunder
spelar naturligtvis deras hud i mycket olika färger, och djuret förändrar sin
kroppsform genom att blåsa upp sig: alla refben framträda, och djuret erhåller i ordets
bokstafliga mening en viss genomskinlighet, som kan sträcka sig så långt, att man
tvärs igenom dess kropp urskiljer qvistarne eller piuuarne i en bur i form af mörka
strimmor. - Äldre forskare hafva uppgifvit, att kameleonterna föda lefvande ungar;
mina egna och andras iakttagelser visa motsatsen. Man har ofta iakttagit
äggläggningen, ehuru så vidt ~ jag vet endast på fångna djur. - »En upptäckt kameleont
är en förlorad kameleont», säger ett italienskt ordspråk, och detta med full rätt, ty
den, oaktadt sina vexlingar, föga påfallande färgen utgör hans bästa skydd mot deii
tallösa skara fiender, som förföljer honom. Icke blott alla små rofdäggdiur och

. ti liCjt)

de flesta roffoglar, utan äfven korpar och horn foglar, hägrar, storkar och slutligen
större ormar, må hända till och med Varaner och andra kräldjur, måste betecknas
såsom den oskadliga varelsens fiender. Äfven menniskan egnar honom allestädes
en större uppmärksamhet än som är nyttig för hans trygghet. Vid
ändamålsenlig behandling uthärda kameleonter hela månader i fångenskap; de vänja sig snart
vid menniskan och fördraga rätt mycket af henne. I södra Spanien håller man
kameleonter i rummen ej blott för sitt nöje-, utan mera för att draga nytta af
deras verksamhet. Man skaffar dem en sittplats och upphänger i dess närhet ett
kärl med honung, hvarigenom de besvärliga flugorna lockas till denne uppmärksamme
och outtröttlige kammarjägare. Min broder skrifver till mig, att man i nästan alla
bodar i Sevilla ser denne fjällige husslaf.

ts <.-’

* *

Om få kräldjur hafva så många fabler berättats som om Geckoödlor na, hvilka
F it/ing er upphöjt till en egen ordning, men hvilka vi här betrakta endast såsom en
underordning (Ascalabotce) af fjällödlorna, som enligt Gunther utmärkes derigenom,
att de hithörande ödlorna hafva på båda sidor konkava ryggkotor, ofullständiga
ögonbryns- och tinningbågar äfvensom parigt hjessben; deremot ega de den lilla
hörselpelaren, liksom de flesta af ordningens öfriga ödlor. - Geckoödlorna äro
egendomligt gestaltade fjällödlor med nattligt lefnadssätt och finnas i alla verldsdelar.
Af de gamle betecknades de med namnet »Stellio», såsom Ovidius meddelar, för
de små stjernformiga Säckarne på deras rygg. Aristoteles berättar, att stellio
uppehåller sig i fönster, kamrar och grafvar, klättrar omkring på väggarna, ofta
faller ned på bordet och i maten, sofver i krubborna, kryper in i näsan på åsnorna
och hindrar dem från att äta, förgiftar genom sitt bett, ligger dold och ingenting
äter under årets fyra kalla månader, men ömsar hud på våren och hösten och derpå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/kallblod/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free