Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SNOKAR.
113
kroppens enskilda delar eller icke särskildt utmärka sig genom något framstående
kännetecken. Men väl utmärka de sig framför många andra ormar genom sin
rörlighet, liflighet och relativa klokhet, så att man i visst afseende må hända kan
beteckna dem såsom de högst stående Ormarne och åtminstone knappt sätta dem efter
jetteormarne. - Snokarne, af hvilka man uppstält öfver 250 arter, utbreda sig öfver
hela jorden, emedan de, om också sparsamt, anträffas åtminstone i några få arter
ända upp till polkretsen och äfven i Australien samt på Stilla hafvets öar. - För
att underlätta öfversigten öfver den talrika familjen delar man dem i flera
underfamiljer, om hvilkas värde och begränsning de sakkunniges meningar för öfrigt äro
mycket delade. Vid urskiljandet af slägten och arter är framför allt nödvändigt att
erinra sig de benämningar zoologerne gifvit åt de särskilda delarne af hufvudets
plåtbeklädnad, och jag lemnar i detta syfte vidstående afbildning (fig. 46).
Fig. 46. Hufvudets plåtbeklädnad på en indisk snok (Ptyas Icorros) enligt Gli n th er. - a och p =
Ögonplåtar (orbitalplåtar, a = främre, p = bakre); c - bakre bakplåtar, på båda sidor om bakfåran;
f och f = pannplåtar (frontalplåtar, f - bakre, f = främre); l - tygelplåtar (loreal- eller
frenal-plåtar); m = bakplåten (mellersta underläppsplåten eller mentalplåten); n och nr = näsplåtar
(nasal-plåtar, n - främre, n’ = bakre); o = nackplåtar (occipitalplåtar); ?’ -nosplåt (rostralplåt); s -
ögonbrynsplåtar (supraciliarplåtar); t = tinningplåtar (temporalplåtar); u - öfverläppsplåtar (labialplåtar);
v = bjessplåt (vertikalplåt); * = underläppsplåtar.
I den första underfamiljen, som Jan upphöjer till en familj, förena vi
Slätsnokar n e (Coronellinae), jemförelsevis små eller medelstora snokar med platt
hufvud och kropp, icke afsatt nos och släta fjäll.
Typen för denna grupp utgöres af Slätsnokarne (Goronella), välbildade,
vackra snokar med kraftig, icke sammantryckt kropp, måttligt långt, temligen platt,
från halsen tydligt afsatt hufvud med rund nos, måttligt lång stjert, medelstora ögon
med rund pupill, näsborrarne mynnande mellan två plåtar, två par pannplåtar, en
tygelplåt och två eller tre tinningplåtar, små, släta, i 17 till 23 längdrader stälda
fjäll, sköldarne på undre delen af stjerten ordnade i två rader och framifrån bakåt
likformigt tilltagande tänder, af hvilka den bakersta stundom är fårad.
I hela Europa från norra delen af Norge lefver på passande ställen, här och
der mycket talrikt, Släta snoken (Coronetta austriaca, fig. 47), en af de vackraste,
lifligaste och cpickaste snokar med en längd af 60 cm., allra högst l m.
Grundfärgen är på öfra sidan vanligen brun; teckningen utgöres af en stor, mörkare fläck i
nacken, hvilken fläck ofta förlänger sig bakåt till breda strimmor, och af två rader
mörkbruna, stundom parvis förenade fläckar, som löpa långs ryggen. En annan
mörkbrun strimma går genom ögat och ned på halsens sidor; undre delen af kroppen är
Brehm. De kallblodiga ryggradsdjurens lif. 2:a uppl. g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
