Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
ORMAE.
middagen och från klockan tre på eftermiddagen till solnedgången har man suttit
på kamelryggen, fuktat de ständigt törstiga lapparne med ljumt, illaluktande vatten
ur lädersäckarne, lugnat den hungrande magen med litet ris, - sålunda i ordets fulla
bemärkelse fördragit dagens tunga och hetta och på förhand fägnat sig åt hvilolägret
i sanden. Ändtligen bestämmes den plats, som skall herbergera ressällskapet under
natten. Packningen aflastas, en liten fördjupning gräfves i sanden, mattan utbredes
öfver den samma, en pipa stoppas och en klart flammande eld tändes. En behaglig
stämning utbreder sig öfver sinnena, och till och med kccken, som börjar laga i
ordning den tarfliga aftonmåltiden, gnolar några »rhaselåt» på ständigt samma sätt.
Plötsligt upphöra de, afbrutna af en högljudd ed. »Hvad står på, gosse?» »O Gud,
Fig. 61. Cerastes (Vipera Cerastes).
förbanna dem och deras fader och hela slägte och döm dem till helvetets afgrund!
En orm, herre; men han stekes redan i elden!» Hela lägret kommer på benen;
hvar och en sätter sig, väpnad med en tång, på en varubal eller en kista och väntar
hvad som skall komma. Och nu framkräla hornormarne, stundom dussinvis, man
fattar icke hvarifrån de alla komma. Försigtigt närmar sig den ene eller andre af
oss med jerntången i hand det giftiga kräldjuret; i rätta ögonblicket griper han det
samma om nacken, klämmer hårdt till med tången, så att det icke kan undkomma,
och midt i elden kastar han helvetets förbannade aiföda, med skadeglad
uppmärksamhet följande dess undergång. - Jag förmår icke uppgifva, hvaraf hornormen
lifnär sig midt i öknen; ty jag måste till min skam bekänna, att jag aldrig gjort
mig mödan undersöka någon, som vi dödat. Möjligen utgöra ödlor hans hufvudföda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
