Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNKER.
197
Hennes rörelser äro långsamma och klumpiga liksom den vanliga paddans; hennes
stämma klingar behagligt såsom en liten glasklocka. Sitt namn bär
accoucheur-grodan med rätta. Redan 1778 framlade Bernours för franska akademien
iakttagelser öfver hennes fortplantning, hvilka väckte allmän förvåning och sedermera
fullkomligt bekräftades af Brongniart och Agassiz. Den förstnämnde
naturforskaren träffade i Jardin des plantes i Paris ett par accoucheurgrodor under
romläggningen, och såg till sin icke ringa förvåning, att hannen, som satt på honans rygg,
med de båda mellersta tårna af ena bakfoten grep det första af de i ett snöre
ordnade äggen, utsträckte foten och på detta sätt drog ut äggsnöret, härefter begagnade
på samma sätt den andra foten och derpå omvexlade med båda fötterna till dess
hela snöret afgått. På samma gång hannen sålunda framdrager snöret, vecklar han
detta, sedan han befruktat äggen, i flera, om hvar andra lindade, en 8 liknande
kretsar omkring benen och släpar det med sig flere dagar. Med sin blifvande
afkomma sålunda lindad kring bakfötterna, gräfver han ned sig i jorden, der han
stannar flera dagar, till dess äggen nått en viss utveckling. Mot elfte dagen har
denna framskridit så långt, att den trogne fadern kan aflägga sin börda. For detta
ändamål begifver han. sig i vattnet, simmar och kryper skyndsammare än vanligt
omkring i detta och åstadkommer sannolikt på detta sätt, att larverna krypa ur äggen.
Sedan han af skakat ungarne, stryker han äfven bort ägghöljet från benen och
förfogar sig åter på det torra, utan. att vidare bekymra sig om larverna, hvilka likna
andra grodlarver och sedan utvecklas på vanligt sätt.
Fjerde familjen: Unker (Bombinatoridae).
Liksom Fitzinger gör med accoucheurgrodorna, så skiljer Gunther unkerna
från grodor och paddor och bildar af dem en egen familj (Bombinatoridae), såsom
hvars kännetecken uppgifvas de ofullständigt utvecklade hörselorganen, korsbenets
merendels utvidgade tvärutskott, den baktill fria tungan, de vanligen med simhud
försedda bakfötter n a äfvensom slutligen frånvaron af öronkörtlar.
Kärrgrodorna (Pelobates) likna till sin gestalt paddorna, men hafva
jemförelsevis länga bakben, hvilkas tår äro förenade medelst stor simhud, en rund,
baktill fri tunga och två små grupper gomtänder. Trumhinnan ligger gömd.
Rygghuden innehåller fina vårtor.
Såsom företrädare för detta slägte gäller Lökgrodaii (Pelobates fuscus), ett
mycket brokigt djur af 7 cm. längd, ofvan på gulbrun eller ljusgrå botten tecknadt
med många större och mindre, lifligt mörkbruna, oregelbundet formade fläckar, hvilka
ömsom sammanhänga, ömsom stå isolerade och efter Schinz’ uttryck ligga spridda
som öar på en karta. - Lökgrodans utbredningsområde omfattar Skåne, Tyskland
och Frankrike, Italien och Spanien; dock förekommer hon ingalunda allmänt, utan
saknas på enskilda trakter alldeles. Liksom unken lefver hon mycket i vatten,
lemnar detta sällan om våren, men kommer om sommaren upp på det torra och
ströfvar då omkring, företrädesvis på sandiga fält, der hon om dagen döljer sig i
någon hålighet, som hon antingen anträffar eller sjelf gräfver; om natten jagar hon.
I sina rörelser öfverträffar hon vida de egentliga paddorna och är i detta fall mera
lik grodorna. Sålunda hoppar hon ganska lifligt omkring med snabbt på hvar andra
följande, jemförelsevis stora språng, simmar raskt och skickligt och eger äfven en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
