- Project Runeberg -  Djurens lif / De kallblodiga ryggradsdjurens lif /
239

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FISKAR I ALLMÄNHET.

förnyar det försigtigt ända till dess att det förblir alldeles klart. Aggen förefalla
nu, emedan de supit sig fulla af vatten, långt större än vid deras utträde ur honans
kropp. Medan de förut icke visade något mellanrum mellan ägg-gula och skal, ser
inan nu inom den hårdt utspända ägghinnan ett stort, med klart vatten fyldt rumT
hvari gulan simmar lös. På samma gång som vattnet hafva sädeskropparne inträngt
i äggen och fullbordat befruktningen. Efter kort tids förlopp iakttager man
förändringar på äggen och dermed äfven fostrets börjande utveckling. Skall man taga.
mjölken från en betydlig mängd fiskar, så kan man ganska väl afstryka rommen
från ett större antal honor i en, mjölken frän ett motsvarande antal hannar i en
annan skål och derpå genast blanda hela massan. Det är äfven möjligt att af döda
fiskar, om man bevarat dem på svalt ställe, ännu två till tre dagar efter deras död
använda fortplantningsämnena till befruktning. Man kan till och med, hvilket
stundom är af stor vigt, flera dagar i torra flaskor bevara så väl rom som mjölke, om
man fyller flaskorna till brädden, väl korkar dem och förvarar dem på svalt ställe.
Då pä så sätt, som ofvan beskrifvits, mjölken och rommen blandas, måste hvarje
ägg omgifvas af sädeskroppar och dessa senare med säkerhet intränga i det sammar
då det suger i sig det tillgjutna vattnet. Komma deremot rom och mjölke skilda
från hvar andra i vattnet, så förlora de mycket snart sin lifskraft. Aggen suga sig
nemligen fulla af vatten och kunna derefter icke mera upptaga sädeskropparne. Dessa
åter förlora snart sin rörlighet och med denna äfven sina befruktande egenskaper.
Just af detta skäl har man öfvergifvit det förr brukliga behandlingssättet, att
samtidigt låta mjölken och rommen falla i vattnet.» Om man nu skulle öfverlemna de
med konst befruktade äggen på fiskarnes naturliga lekplatser åt deras element, så
skulle man visserligen redan hafva gjort stor nytta, alldenstund man utsatt
ojemförligt flera befruktade ägg än fiskarne sjelfva kunna åstadkomma, men de redan
påpekade faror, hvilka äggen löpa, kräfva, att de läggas i kläckningslådorna. Äggens
utveckling beror af, att man ständigt förser dem med friskt vatten, således
underhåller ett oafbrutet tillflöde af sådant, och så mycket som möjligt skyddar dem för
skadliga inflytanden. Ehuru äggen icke lätt dödas af frost, får kläckningsrunimets
värme dock icke sjunka till fryspunkten, utan måste hållas vid 5 till 7,-^° C. Men
värmegraden får icke heller vara högre, ty i så fall påskyndas äggets utveckling och
utkläckas ungarne i vårt land allt för tidigt. Med andra ord, de skulle då hafva redan
före vårens inträde förtärt sin ägg-gulsäck och måste derefter såsom fullständigt
utvecklade små fiskungar lida af den ringa värmen. Af icke mindre vigt är, att lufthaltigt
vatten ständigt tillföres dem, ty äfven ägget andas, medan det utvecklar sig, d. v. s.
i det samma eger en ämnesomsättning rum, i det att det insuger det syre, som finnes
blandadt i vattnet, och afskiljer kolsyra. Man förser vattnet med luft och syre helt
enkelt derigenom, att man gifver det tillflytande vattnet ett starkt fall eller låter det
inströmma i kläckningslådorna med någon våldsamhet genom ett rör med fin
mynning och sålunda åstadkommer en skarp stråle, som rycker med sig luft in i vattnet.
För att åstadkomma detta, är lämpligt att för hvarje rad af kläckningskärl lägga ett
särskildt tillförselrör, ty om också det vatten, som afflyter från den öfre raden af
kläckningslådor, kan användas för att mata den andra raden o. s. v., så fördröjes
dock genom ett dylikt förfarande, efter hvad erfarenheten visat, utvecklingen af de
ägg, som ligga i den undre raden, och dermed ökas fiskodlarens arbete. Men
uppfyllas de nyss nämnda vilkoren, har man att med säkerhet motse ett gynsamt resultat.
Man måste likväl iakttaga ännu en sak: det gäller nemligen att afhålla fiender eller
skadliga inflytanden. Det förstås af sig sjelft, att kläckningsrummet måste vara tätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/kallblod/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free