Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
BENFISKAR. TAGGFENIGA.
af beundran öfver skådespelet, derpå fäste man hvar andras uppmärksamhet på fjällens
lifliga eld, på gälarnas glans. Så snart fisken dött, skyndade man genast till köket
förmatt lata anrätta honom, ty en hafsbarb, som fångats på morgonen och dött då,
ansågs icke för färsk: den måste visas lefvande för gästerna. »Ingenting ar
härligare», utropar Seneca, »än en döende hafsbarb! Han värjer sig niotiden
annalkande döden, och hans ansträngningar utbreda öfver hans kropp den mest glänsande
purpurröda färg, som sedermera öfvergår i en allmän blekhet och, medan fisken dör,
genomlöper de underbaraste skiftningar.» Priset på dessa fiskar steg till följd af
detta mode till en otrolig höjd. En hafsbarb af ett kilograms vigt kostade mycket
penningar; en, som vägde 1V2 kg., ådrog sig allmän beundran; en, som vägde mera
än 2 kg., kunde nästan icke betalas. Enligt romarnes uppfattning gälde hafsbarben för
den yppersta af alla fiskar, och dess hufvud och lefver ansågos för de finaste af alla
läckerbitar. Men detta var endast och allenast modesak, som senare helt och hållet
försvann.
Fig. 92. Strimmig barb (Mutius surmuletus).
Rödbarberna (Mull u s) eller just de arter, som skattades så högt af de gamle,
kännetecknas deraf, att tänder saknas i Öfre käken. I de europeiska hafven
förekomma två former af detta slägte, llödbarben och Strimmiga barben, hvilka
särskilts såsom arter, men på senare tider ansetts vara hanne och hona af samma art.
Den förra (Mullus barbatus) utmärker sig genom sin nästan lodrätt nedfallande
panna och sina jemförelsevis smala fjäll samt uppnår en längd af 30 till 40 cm.
Han är likformigt karminröd och skimrar öfver hela undersidan i silfverglans. -
Strimmiga barben eller Surmuleten (Mullus surmuletus, fig. 92) har ungefär
samma storlek, beklädes af stora fjäll och är på vackert blekröd botten tecknad med
tre guldstrimmor, som i synnerhet framträda tydligt under lektiden. - Rödbarben
tillhör Medelhafvet och bebor härstädes alla ställen, på hvilka finnes lerhaltig eller
gytjig botten. Äfven finnes han långs franska kusten i oceanen, men fångas endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
